# En sommarkatts öde
Author: Lena

Våren är en tid då kärleken sägs spira och det är här som jag, Nero och mina tre syskon, Nova, Nila och Nemo kommer in i bilden.

En kall och blåsig vinterdag födde våran mamma, Sorba oss i en lada på landet. Det var inte direkt någon idealisk plats för fyra små kattungar att vistas på, men ägarna hade litet öga till Sorba och gick bara ut till ladan ibland, för att fylla på vatten och mat. När de fick veta att vi nu var fem katter i ladan, suckade de och sa att vi måste bort så snart som möjligt.

![Foto: Linda Carlgren](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/!!!!!1111KatungeLjusLinda.jpg "Foto: Linda Carlgren")

Foto: Linda Carlgren 

När vi var endast åtta veckor gamla blev vi hämtade av olika familjer. Jag blev hämtad sist och mitt liv vändes totalt upp och ner. Jag hade mist mina syskon och min älskade mamma, som så tillgivet tagit hand om mig och mina syskon. Nu var allt det bort och i och med det även tryggheten.

Under de närmaste veckorna nöjde jag mig med att kura ihop mig längst in under en soffa och pep hjärtskärande efter min familj, men ingen familj kom. Till slut kröp jag jag fram, mer av hunger än vilja. Det visade sig att min nya familj var riktigt trevlig. De gav mig god mat och det bästa av allt, jag fick vara inne i värmen.

I min nya familj fanns en flicka på 9 år. Det var hon som hade fått mig i födelsedagspresent. Jag kunde inte minnas att hon var med, när jag blev hämtad den där vårdagen. Men, det spelade ingen roll, för hon fick mig att glömma ensamheten och jag började trivas riktigt bra hos min nya familj.

Sommaren kröp sakta fram och det var dags att åka bort från staden och ut till landet. Landet. En bekant känsla kittlade till i magen och jag tassade försiktigt fram i det långa gräset, efter att vi anlänt till familjens sommarställe. Jag andades in luften av frihet och njöt av varje sekund ute. Där fanns fåglar att hoppa efter, möss att jaga. Kunde det bli bättre? Men som med allt annat så rinner tiden otroligt fort iväg, när man har roligt.

Hösten smög sig ruskigt fort inpå och det blev dags för oss att lämna sommarstället. Det var vad jag trodde. Jag minns det såväl, den dagen då jag som vanligt var i full färd med att jaga en mus. En duns fick mig att avbryta musjakten och springa mot det hållet, där jag hört dunsen. Jag förstod det inte genast, då jag fick stå ensam på gårdsuppfarten och se hur min familj lämnade mig. Mitt hopp sa mig att min familj skulle komma tillbaka. De hade lovat mig ett tryggt liv.

Dagarna gick och ingen familj återvände. Hoppet försvann alltmer och jag började tänka tillbaka på tiden jag hade med mina syskon och min mamma. Kylan började tränga sig på och jag låg där på trappan till sommarstället, i ett sista hopp om att min familj skulle återvända och ta mig med.

Nu ligger jag här och blundar. Hoppet har tagit slut, likaså min ork. Jag har kämpat länge mot den hårda kylan, men nu orkar jag inte mer. Jag låter vintern ta mig med till en annan plats, där ängarna är oändligt grön och himlen förevigt blå. En plats där jag kanske får återse mina älskade mamma och mina syskon. Jag går ett grymt öde till mötes...En sommarkatts öde.

Skriven av: Linda Lundin 2003-04-02

Av: Linda Lundin
----------------

Datum för publicering
---------------------

*   2006-07-05

## Comment 1
Author: Jenna-Gun

Sommarkattens klagan

Ingen ville ha mig när sommaren var slut.  
Ingen ville ha mig så mig satte dom bara ut.  
Vad då?  
Är jag inte lika söt som när jag liten var?

Tror ni jag själv kan jaga min mat?  
När jag alltid fått serverat på fat.  
Jag suttit här flera dar vid er dörr.  
Men ingen har öppnat och kallat in mig som förr. 

Nu känner jag på mig, jag har inte långt kvar.  
Ingen ville ge mig den kärlek som förbjöd.  
Att jag for illa i livet  
Ingen tog hand om mig som förr  
Därför fann de mig död vi er dörr.

Nu lever jag lycklig i en annan värld  
där allt av kärlek är mig givet.  
För,  
ingen ville ha mig när sommaren var slut.

 Skriven av Bror

http://medlem.spray.se/elizetta

## Comment 2
Author: Lena

Hej Jenna!

Sommarkattens klagan säger också på ett mycket tydligt sätt vad det verkligen handlar om för dessa stackars katter.

Tack för ditt bidrag!

Hälsningar Lena

## Comment 3
Author: Jillsan4

Usch va ledsen jag blir varje sommar över alla dessa sommarkatter. Vi hade när jag var liten "sommarkatter" men dom åkte hem till sitt när sommaren var slut. Familjen var nere i Italien och mamma ställde upp som sommarmatte. Mvh Jillsan

## Comment 4
Author: Lena

#3 Hej Jillsan!

Den sortens sommarkatter ni hade är ju något helt annorlunda! Det är en positiv vinkling av begreppet sommarkatter.

MVH Lena

## Comment 5
Author: Staffan

Att bli övergiven på det sättet, av de man trodde älskade en, måste vara den sorgsnaste upplevelse någon av oss som lever kan vara med om. Att någon "så enkelt" kan låta vintern ta en med till andra sidan, till de gröna ängarna, känns så grymt. Att vintern ska vara barmhärtigare än de man trodde älskade en, på andra sidan... :(

// staffan

## Comment 6
Author: Jillsan4

Jo det är ju det Lena. Det som är lite lustigt är att det kallas för samma sak. Mvh Jillsan

## Comment 7
Author: Lena

#6 Egentligen tycker jag benämningen sommarkatter är lite missvisande. Man får fel assossiationer av det. Sommar är ju något man brukar förknippa med trevliga saker, men en sommarkatt som överges är ju långt ifrån någon angenäm företeelse.

#5 Bra formulerat Staffan! Det säger en hel del när lidandet är så svårt att vinterkylan blir den barmhärtige befriaren.

//Lena

## Comment 8
Author: Jillsan4

Nä dom är ju inte det Lena. Jag tycker synd om katterna och hade jag haft ett hus så hade jag hjälpt mer katter. Mvh Jillsan

## Comment 9
Author: Sessan1

**Samma här Jillsan!**

**Hade jag oxå haft hus så hade jag oxå hjälpt fler katter.**

**Bor man bara i lgh så är det ju inte till-låtet heller att ha hur många katter som helst.**

**Kram/Sessan1**

## Comment 10
Author: Jillsan4

Nä det är ju inte det. Kram Jillsan

## Comment 11
Author: Sidentass

Det är ett flertal gånger man önskat att det fanns mer utrymme hemma för att ta hand om hemlösa/övergivna katter. Men..vi har vid tillfällen försökt att lösa det tillfälligt trots allt. I höstas hade jag en hittekatt i min sons rum, lite trångt för den, men kissen visade oerhört stor tacksamhet över att få komma in i värmen, hon tog så tacksamt emot all kärlek hon kunde få, det var viktigare för henne än att ha stora ytor att springa på. Idag har Russ fått ett permanent hem där hon är älskad..:-)

Hälsningar

Sidentass

## Comment 12
Author: Jillsan4

Åhh Siden man blir nästan tårögd vid sådana tillfällen. Kram Jillsan

## Comment 13
Author: Lena

#11 Hej Siden!

Ja de är ju så oerhört tacksamma hittekatterna när man hjälper dem. Jag minns våran kära Lill-Pelle som vi räddade livet på. Den kissen spann så fort man tittade på honom. Han blev sedan en mycket duktig katt när det gäller att ta hand om andra katter som kom till familjen. Lill-Pelle var lite kobent och långt ifrån perfekt i sin fysik. Men han hade en sådan utstrålninga att folk kunde vända sig om på gatan och titta efter honom när vi var ute på resande fot.

Hälsningar Lena

## Comment 14
Author: Sidentass

Hej Lena!

 Vilkten tur att du fanns där för Lill-Pelle när han såväl behövde er!

Apropå kobent..blir jag lite full i skrattet här - våran Mari är lite, lite kobent..inte så mycket att folk tänker på det, men jag tycker mej ana det..o det ser allt bra charmigt ut;-)

Kram

Sidentass

## Comment 15
Author: Lena

#14 I Lill-Pelles fall var det antagligen näringsbrist som liten kattunge som var orsaken bakom detta.

Kram Lena

## Comment 16
Author: Lena

Puttar upp denna artikel! / Lena

## Comment 17
Author: vanessa

Sommarkatt fungerade som benämning en gång i tiden. Nu säger jag alltid året runt katter, för de hivas ut när som helst.

När jag skulle vara med på TV4 så pratade de med mig innan om sommarkatter. Så sa jag till dem året runt katter. Så de hakade på det och hade det som start på intervjuen med oss. Lite suck, för jag hade tänkt att drämma till med det. Men å andra sidan så var det bra att det kom med.

Så sommarkatter är inte samma problem, utan det är mer och mer året om katter. Vilket krossar mitt hjärta. /Vanessa

## Comment 18
Author: lailas

hur kan man bara sluat älska någon över en sommar?? eller var det alldrig kärlek! hur kan man vara så stenhård att man kan lämmna någon bakom sig sådär,undras vad barnen tänker??? varför hör man alldrig så mycket om vad alla dessa barn säger, görs det så fint bakom ryggen på dem.. hittas det på en historia om att katten försvann eller att vi kommer tillbaka sen och hämtar den..man blir så ledsen och förbannad över dessa som kan göra sånt här, skulle i mitt innersta hjärta vilja se dom stå där ute  barfota i en snödriva utan mat så att dom känner hur ont det gör i en trofast väns hjärta som blivit lämmnad åt sitt öde, och i många fall flera mil till närmaste hus

## Comment 19
Author: Engla

Så sorgligt, man blir så ledsen. En berättelse som berör.

## Comment 20
Author: rulda

det är såna där berättelser som får mig att börja gråta... ![Gr&aring;ter](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cry.gif)  
det är så svårt att fatta att sånt händer i värkligheten. Hur tänker människorna?

Jag har ett sommarställe och där öka befolkningen med 70% på sommrarna, de ända som är bofasta året runt är bönder. Ni kan tänka er hur många sommarkatter det blir där varje år. Det är hemskt.

Fram till för några år sedan fanns där en vänlig själ som förarmade sig över alla katter han kom över. I hans stuga fanns det alltid mat och värmde. Men han kastrerade aldrig sina katter. De blev bara fler och fler men han tog altid hand om dom. Sen gick han bort och alla katterna (kanske var ett 50tal) blev hemlösa. Det var hemskt har aldrig mått å dåligt som när jag såg magrande katter springa runt överallt. Men de va så skygga. Och jag var så liten.  
Ortsbefolkningen tog hand om problemen på sina egna makabra och hemska sätt.

Vist finns det kissar kvar men nu ser man de inte så ofta längre. De håller sig väl gömda i skogar och på ängar..

## Comment 21
Author: Erika91

Åh den berättelsen var så gripande och det fick mig att börja gråta, tänk att faktiskt katter går igenom en sådan här plågsam död till mötes..! Fy vad det skär i mitt hjärta att tänka på det! Finns det nåt värre en sommarkatter??

## Comment 22
Author: Erika91

Det är så självklart i mina ögon att en katt ska ha ett hem, kärlek, värme... men inte i allas ögon tyvärr :/  
  
(Tänkte skriva till dte på det tidigare inlägget men det fungerade inte)

## Comment 23
Author: Alwyn

Gråter över de små liven...att människor är så grymma.  :o(

## Comment 24
Author: infernalisk

Jag förstår inte hur människor kan vara så grymma. Vet dem inte vad det innebär att ha en katt? Ush fy vad vidrigt det är med vissa människor.. hur skulle dem känna ifall man slängde ut dem mitt i vintern utan mat och värme?

## Comment 25
Author: Lena

Det finns de som menar att det inte finns några sommarkatter längre, bland annat utryckte sig Hasse Aro på det viset i ett sommarpratarprogram för ett par år sedan. Hasse har både rätt och fel. Idag förekommer företeelsen dessvärre året runt.

//Lena

## Comment 26
Author: karins

#1 Fin dikt!

Denna dikt skrev jag när jag var 13 år gammal:

Sommarkatt

Din leksak jamar utanför sommarstugan  
Jamar efter värmen och maten den brukat få  
Den är trött våt och mager  
Leksaken jamar än  
Du hör den inte  
Men du vill heller inte höra den  
Du har så mycket annat att bry din hjärna med  
Kattkräket får klara sig bäst han kan  
Han jamar nog än  
En stund till  
Innan kroppen sinat av hunger  
Han springer inte längre efter sitt garnnystan eller jagar sin svans  
Nu är han död  
Ligger på din stugtrappa  
Snubbla inte över honom nästa sommar

## Comment 27
Author: anebit

#1  och #26  Fina, fina men sorgliga dikter.

Usch nu gråter jag igen....... (jag blir bara värre och värre med åren med mitt gråtande)

## Comment 28
Author: Hawknestgrove

KArin, den var hemsk men sann. Sparat den i min samling kattpoem, med ditt namn förstås.... Få jag din tillåtelse, så lägger jag ut den i STNB i sommar eller i höst.

## Comment 29
Author: karins

Ja du har min tillåtelse Gunilla....Gör vad du vill med den!

## Comment 30
Author: Hawknestgrove

Tack.... Den blir lagom att lägga ut i juli eller hur?

## Comment 31
Author: karins

Ja det blir den.....

## Comment 32
Author: Lena

Aktiverar artikeln igen! / Lena

## Comment 33
Author: evamojje

Har lagt in den i [min blogg](http://evamojje.spaces.live.com/ "http://evamojje.spaces.live.com/") nu och uppmanat folk att kopiera och sprida vidare

## Comment 34
Author: Lena

Jättebra! Det är ju rätta årstiden för sådana här saker nu!

//Lena

## Comment 35
Author: [Borttaget]

Har jag tillåtelse att skicka den till mina vänner? Med ditt namn förstås. Den var så gripande och jag vill bara gråta.

## Comment 36
Author: evamojje

![](http://www.djurskydd.org/Sommarkatt200.jpg)

## Comment 37
Author: vanessa

Puttar upp för att det tyvärr är hög tid för detta. /Vanessa
