Annons:
Etikettertips-rådartikel
Läst 2215 ggr
Uppkatten
2019-05-19 10:27

Äldre utekatter

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Så här års släpper många ut sin äldre katt ”av gammal vana” och ”ser inte” hur tunn katten har blivit, att pälsen inte är lika fin som tidigare längre o s v. För man blir lätt lite ”hemmablind” när man har en äldre katt och inte har någon yngre katt att jämföra med. Vad behöver man då tänka på när det gäller den äldre katten?

Det förekommer regelbundet upphittat-annonser som rör magra katter i tillsynes rätt risigt skick som har påträffats ute. Ibland är katterna toviga eller tufsiga, ibland ser ögonen inte riktigt friska ut o s v. Ofta blir det upprört i trådarna med massor av människor som vill att ”någon ska göra något”. ”Kan ingen mata katten?” ”Kan ingen ta in den?” ”Katten måste vara vilse/dumpad”. O s v. Ibland inleds även räddningsaktioner.

För en del katter är oron befogad och hjälpen kan till och med komma försent. Men relativt ofta framkommer det så småningom att katten bor ”i huset intill”, är gammal och kanske lite sjuklig, och att katten alltid har fått gå ut på promenad under dagtid vid fint väder. Kanske äter katten även specialfoder och bör inte alls ”stödmatas” av allmänheten (med hänsyn till kattens hälsa).

Det är förstås viktigt att man reagerar och agerar i mötet med katter i nedsatt skick. Att man försäkrar sig om var katten hör hemma och att den inte är vilse/övergiven. Det är också viktigt att man inte hetsar andra människor till onödiga ”räddningsaktioner”. Se till att prata runt med folk som bor i området – ofta har de information om katten och var den hör hemma!

Har du själv en äldre katt, så ta hjälp av nära och kära för att bedöma hur katten ser ut i allmänhetens ögon. Du kan också diskutera med din veterinär huruvida katten ännu är i tillräckligt gott skick för att kunna gå ut på egen hand om dagarna (om den alltid har gjort det).

Många katter vill göra som de alltid har gjort, och det känns inte roligt att hindra sin katt. Men kanske kan man börja ”stötta upp” lite extra kring den äldre katten.

Börjar katten se sliten ut så är det till exempel lite extra viktigt att den är ID-märkt och att dina kontaktuppgifter är uppdaterade i ägarregistret (SKK/SVERAK). Har katten enbart en gammal örontatuering som börjar bli suddig och svårtydd så kan man diskutera med sin veterinär om det är läge att komplettera med en chipmärkning.

Har katten halsband på sig så se till att det finns tydliga och uppdaterade kontaktuppgifter på halsbandet (och använd ett halsband med säkerhetsspänne förstås!). Kolla regelbundet så att kontaktuppgifterna på halsbandet verkligen går att läsa.

Du kan också kolla om det finns någon GPS eller pejlsändare att hänga på halsbandet som skulle kunna fungera för just din katt där just du bor. Tänk på att använda utrustning som är liten och lätt när det gäller äldre katter.

Brukar katten röra sig inom ett begränsat område så kan det vara bra att informera grannarna, t ex genom att lägga lappar i grannarnas brevlådor med foto på katten, lite information om katten samt dina kontaktuppgifter. Det kan vara bra att grannarna känner till att ”katten Pelle” börjar bli lite gammal och skröplig, men att läget är under kontroll och att ”Pelle” kollas regelbundet hos sin veterinär. Det kan även kännas tryggt för grannarna att veta vart de ska ringa om de ser att ”Pelle” inte verkar må OK.

En del äldre katter brukar visa att de inte vill gå ut på samma sätt längre, vilket man då förstås ska respektera! Andra gånger får man kort och gott konstatera att det både är bättre och säkrare för den äldre och lite skröpliga katten att få gå ut i en ”rastgård”, på en in-nätad balkong eller att få gå på dagliga koppelpromenader (om katten accepterar det!) istället för att vistas fritt ute. Kanske har katten tappat muskelmassa (t ex p g a nedsatt njurfunktion), eller har ont i kroppen (p g a artros) och har därför svårare att sätta sig i säkerhet om situationen skulle kräva det. Kanske har katten en sjukdom som kräver daglig medicinering och där det snabbt kan bli allvarligt om katten inte får sin medicin. Tänk också på att äldre katter kan bli senila och t ex få svårt att hitta tillbaka hem (vilket förstås skapar stress och oro både hos katten och hos kattens familj).

Anpassa utemiljön

Det är viktigt att den äldre katten alltid har tillgång vatten ute – en äldre katt kan snabbt bli uttorkad t ex vid värmeböljor eller om katten har nedsatt njurfunktion (vilket är vanligt bland äldre katter).

Många äldre katter magrar av och magra katter har svårt att hålla värmen och behöver därför ett varmt kryp-in dit de lätt kan ta sig.

Det är också viktigt att katten kan sätta sig i säkerhet, även om den har ont och inte är lika snabb och rörlig längre.

Om katten springer bort

Dyker katten inte upp som den brukar (t ex framåt kvällen) så är det viktigt att snabbt börja söka efter katten. Man kan inte ”vänta och se”.

Se till att alltid ha nytagna ”ID-bilder” på din katt https://hittekatter.ifokus.se/articles/5551b36ace12c4045e000dec-id-fotografera-din-katt så att du lätt kan efterlysa den och så att folk ”lätt” kan känna igen katten. Katten ser förmodligen inte riktigt ut som när den var kattunge eller yngre längre.

Lägg ut en efterlysningsannons på www.vilse.nu och ta del av VILSEs söktips http://www.vilse.nu/tips-raad/naer-katten-sprungit-bort/. Sätt också upp massor av efterlysningslappar i närområdet, lägg efterlysningslappar i grannarnas brevlådor och annonsera på Facebook-sidor med lokal anknytning (t ex djursidor).

När det gäller äldre katter så bör man även kontakta katthemmet och veterinärmottagningar/polis i ett relativt tidigt skede för att höra efter om någon har hört av sig om katten dit, eftersom det är vanligt att allmänheten vänder sig till veterinär/polis/katthem om de hittar en katt i nedsatt eller dåligt skick ute.

Det kan även vara bra att ha lite päls från katten sparad i en glasburk med lock på https://hittekatter.ifokus.se/articles/5b531558ce12c41902008fe7-spara-kattens-doft-pa-burk?discussions-1 . Då kan man ta hjälp av en ID-hund ifall katten inte kommer hem som den brukar http://www.idhund.se/ . ID-hundar är utbildade på att söka efter bortsprungna husdjur, men behöver en s k ”smeller” (d v s något som bär doft enbart av det aktuella djuret) för att kunna söka.

Kort sagt – tänk efter före när det gäller den äldre katten, och be vänner och bekanta (som inte träffar katten så ofta!) att hjälpa dig med en bedömning av hur katten ser ut och verkar må. Vågen är ett annat bra hjälpmedel när det gäller att ha koll på kattens hull och ev. avmagring. Det kan vara särskilt svårt att avgöra hullet om man har en långhårig katt. En bedömning av kattens hull/utseende och hälsa bör ske regelbundet, eftersom den äldre katten relativt fort kan försämras utan att man riktigt upptäcker det. Påminn dig själv om att ha rutiner för koll av din äldre katts hälsa.

Det är också viktigt att den äldre katten får känna sig trygg, och att man som kattägare förstår att äldre katter har lite andra behov än yngre.

Säkerställ således att din äldre katt får ha det så bra som möjligt under den tid som katten har kvar i livet.

På katthemmet blir vi ofta väldigt ledsna när den här gruppen katter dyker upp, speciellt om man inte lyckas återförena katten med sin ägare. En gammal älskad katt bör förstås få vara hos sin familj sin sista tid i livet, inte vistas på ett katthem eller omplaceras (om så inte är nödvändigt).

Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.

Annons:
Magi-cat
2019-05-26 16:36
#1

Vilken bra artikel om den äldre katten och dess behov! 🌺🐱

I höst är det ett år sedan vår 17 år gamla katt fick somna in. Mycket i artikeln stämmer in, som avmagringen och den tunna pälsen. Lite kala fläckar fick han också. 

Men han hade kvar sin glimt i ögonen, han åt med god aptit och han behöll sina gamla vanor, även om strövtågen inskränkte sig till den egna gården och de näraliggande gömmorna.
Genom att han fick vara ute som han var van vid kunde han själv söka upp de ställen som gav mest svalka.

Hade han kommit bort och någon hittat honom hade de säkert trott att det var en stackars övergiven och utsvulten katt. Därför är det viktigt som det står i artikeln att hålla extra koll och att se över märkningen!

Saknar honom otroligt, men det var rätt att han (och vi) fick den här sista tiden tillsammans, även fast det syntes på honom  att han inte var frisk och att det inte var så långt kvar.


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

[[eskils_]]
2019-05-26 21:53
#2

Mycket bra skrivet! Man måste vara noga med att hålla koll på de äldre kissarna.

Uppkatten
2020-04-20 10:58
#3

Nyligen hände det igen. En äldre, mager och sliten katt dök upp på ett katthem i Mellansverige. Exakt vad som förde den dit vet jag inte, men utifrån hur katten såg ut så förstår jag om någon granne i närområdet fått syn på katten och reagerat.

Katthemmet lade ut en annons på VILSE, men ingen hörde av sig. Och är det något som inget katthem vill så är det att bli sittandes med en riktigt gammal katt utan att kunna hitta ägaren… Men så härom dagen, efter snart 3 veckor, dök en efterlysning efter en katt upp på Facebook. Och snabbt kunde en överlycklig kattägare få information om var katten fanns någonstans. 

Jag vet förstås inte allt kring det här fallet, men katten verkar ha kommit till katthemmet ganska direkt när den "försvann". Och det  är klart att hade en ung/yngre katt sett ut så här så hade läget varit "akut". 

Men det här visar verkligen vikten av att man pratar runt med de som bor i området, att man sätter upp lappar där man efterlyser kattens ägare (antingen före eller efter det att katten tagits omhand). Kanske hade man kunnat sätta på katten ett halsband med ett meddelande att "äger du mig - ring XXXXXXX".

Katten uppges ha varit chip-märkt, men eftersom katthemmet alltid kollar efter chip så måste antingen chippet eller chipläsaren inte ha fungerat, eller - kanske mer troligt - så var katten chippad men inte ägarregistrerad… (och då fyller ju inte chippet någon riktig funktion). Tyvärr är det fortfarande vanligt att katter är id-märkta men att man inte har ägarregistrerat sin katt.

Det är också anmärkningsvärt att kattens familj inte verkar ha efterlyst sin katt över nätet tidigare. Särskilt eftersom det rörde sig om en äldre katt, och en familj som hade tillgång till Facebook. 

Försvinner katten så är A och O att man börjar efterlysa sin katt så snart som möjligt, och att man samtidigt har koll på sidor över upphittade katter. Man kan inte bara "vänta och se", även om jag vet att många (äldre) anser att man "bör" vänta i 7-14 dagar innan man börjar efterlysa sin katt. Den åsikten är fel. Efter 7-14 dagar kan en katt som t ex blivit instängd av misstag vara i så dåligt skick att den inte längre går att rädda.

När det gäller äldre katter (och ffa de som ser lite slitna ut!) så är det också bra/viktigt att man kontakter de närmaste katthemmen/veterinärklinikerna i ett tidigt skede för att höra om katten har dykt upp där. För det är ofta dit folk vänder sig om de har hittat en katt som är lite skruttig.

Hur som helst så känns det bra att en äldre, älskad katt fick komma tillbaka hem igen. Och kanske fick sig kattägaren en tankeställare.

Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.

[[eskils_]]
2020-04-20 12:04
#4

"Hur som helst så känns det bra att en äldre, älskad katt fick komma tillbaka hem igen. Och kanske fick sig kattägaren en tankeställare."

❤️ ☝️

Upp till toppen
Annons: