Annons:
Etiketterkattberättelserartikel
Läst 10539 ggr
kattassen
2009-03-01 12:14

Daisy får hjälp att hitta hem

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Det hela började fredagen den 9 januari då jag som vanligt satt och ögnade igenom nya och gamla trådar. Jag fick syn på en tråd som var skriven av en ny medlem på Hittekatter som kallade sig Fröydisgäst...

Den något udda norsk-klingande titeln på tråden gjorde mig nyfiken.

Katt mistet på vei til Norge fra Polen

Norska katten Daisy, del 2

Det hela handlade om att en liten katt-dam som var på väg i bil från Polen upp till Norge och som hade passat på och smita från bilen vid ett rastningstillfälle vid Statoil i Spekeröd/Stora Höga utanför Stenungsund. Några entusiastiska medlemmar hade redan kommit igång med planeringsarbete om huruvida man skulle kunna efterlysa katten med hjälp av lappar och annonsering. Det hela försvårades genom att katten redan hade varit borta i nästan en vecka när vi blev uppmärksammade här på Hittekatter. Men känslan av att vilja hjälpa till märktes direkt i tråden.

Grönstedt var en av de första att erbjuda sig att åka upp till Stora Höga och sätta upp lappar och börja efterlysa Daisy som lilla katt-damen heter. Annebeate ringde Statoil-macken där man trodde sig ha sett katten under veckan - hoppet ökade.

På söndagen åkte jag och min man upp till platsen "för försvinnandet" och sonderade terrängen lite. Vi talade åter igen med personalen på macken och gick runt och spanande. Vi knackade på i några närliggande hus men det gav inget direkt resultat.

Efter detta började det spekuleras på forumet om hur vi skulle kunna gå vidare. Att ställa ut en fälla kändes inte särskilt lätt då vi inte visste var Daisy egentligen uppehöll sig någonstans. Personalen på macken hade också svårt att bevaka en fälla och innehavaren var inte särskilt angelägen om att hjälpa till. Var Daisy kvar i området runt macken eller hade hon börjat vandra?

Det fanns nu ingen tid att förlora. Grönstedt satte igång skrivaren hemma och började trycka ut lappar med foto och efterlysningstext. På måndagskvällen den 12 januari for hon dit och började dela ut i brevlådorna runt omkring. Hon satte även upp lappar lite här och var i närheten av Statoil.

Det hela kändes i det läget lite segt då det nu hade gått ungefär 1 ½ vecka sedan Daisy försvann och senaste livstecknet hade varit ca en vecka bakåt.

Men så - på tisdagskvällen den 13 januari ringde telefonen hemma hos mig. En dam hade haft en röd katt sittandes på trappan när hon kom hem på kvällen och nu var den inne. Hon hade sett vår lapp i brevlådan och tyckte det stämde in. Oj vad hjärtat började slå. Var det så väl att vi hade fått in Daisy? Jag kontaktade Grönstedt som sent på kvällen körde upp till Spekeröd för att försöka identifiera katten. Nu var det spännande! Dessvärre visade det sig vid en veterinärkoll dagen efter att det var fel katt Grönstedt hade fått hem. Det fanns ingen chipmärkning på den katten.

Vad gjorde man nu? Stackars Grönstedt satt med en främmande katt lång väg från Spekeröd.
Ja, det fick ju bli en annons och en polisanmälan på denna upphittade katt.

Nu började stora annonskampanjen. Grönstedt annonserade ut om upphittade rödingen "Tiger" och jag annonserade ut Daisy. Annebeate gjorde en stor insats på distans när hon höll kontakt med polisen i Stenungsund.

Till helgen som följde kände vi att en större "skallgångskedja" nu skulle behöva organiseras. Nu bestämde vi att så många som möjligt skulle träffas vid Statoil på söndagen den 18 januari (alltså 2 veckor efter Daisys rymning). Vi blev ett gäng som fanns på plats: Kusten + 1 person, Grönstedt + 1 person, StefanE + 1 person och jag alltså 7 personer med glatt humör och gott hopp om att finna Daisy! Vi körde runt, delade ut fler lappar, åkte till ställen där folk sett röda katter och knackade på lite här och var. Dessvärre ledde inte heller denna aktion till något mer konkret.

Nu gick vi in i en ny vecka och hoppet minskade i takt med att dagarna gick. Det ringde faktiskt en hel del personer som sett röda katter i sina omgivningar. Svårigheten bestod ju i att vi var så långt från platsen allesammans. 4-5 mils körning enkel väg gjorde att man inte kunde fara dit på vinst och förlust så fort det kom in ett nytt tips. Vi fick helt enkelt be dem som ringde att försöka få in katten först så vi hade något konkret att komma och titta på.

Den tredje veckan kom och nu kändes det tungt. Jag hade på något vis satt mig för att det här skulle ordna sig och så kände vi allihop som samlats på söndagen. Det fortsatte att komma in en del tips via telefon och mail, bl.a. från en person som trodde sig ha sett en död katt ligga utmed landsvägen i närområdet. Tipset var naturligtvis värt att kolla. StefanE och hans sambo gjorde en runda på måndagskvällen den 19 januari. De fann ingen död katt och ingen Daisy heller den kvällen. Polisen i Stenungsund fick i uppdrag att åka och kolla upp den döda katten men hittade heller ingen katt…

Nu hade vi spetsat in oss på att Daisy troligtvis var kvar i området runt Statoil. Det kändes mest naturligt för en rädd liten innekatt att försöka vara nära där hon försvann. Grönstedt åkte därför upp igen på onsdagsnatten den 21 januari och försökte med lockrop och aktivt sökande i en omkrets av endast ett par kilometer.

Nu hände en märklig sak. Upphittaren av den döda katten fortsatte att påstå att den låg vid ett visst ställe. Torsdagkväll 22 januari: Dags för utryckning av Kusten och mig. Med inhyrd chip-läsare i bilen var vi utrustade för att kolla katten vid vägen. Efter en stunds letande kunde vi konstatera att "katten" inte var något annat än en ihoprullad dörrmatta i en brun-röd nyans. Ett gott skratt klingade i Stora Höga med omnejd! Med lättat sinne kunde vi fortsätta leta i skogarna runt macken. Vi ropade och lockade. Efter midnatt löste StefanE och sambo av oss och fortsatte på samma sätt hela natten. Inget spår av ett morrhår ens!

På fredagskvällen den 23 januari kom dock samtalet vi väntat på!

Samma dam som tidigare tagit hand om den andra röda, långhåriga katten - Tiger, ringde. Denna gång var hon nästan 100 % säker att det var Daisy som sökt upp henne. Allt stämde. Nu var goda råd dyra. StefanE och sambo ryckte ut på nytt. Åkte iväg och hämtade den redan återlämnade chipläsaren och for iväg till Spekeröd/Stora Höga på kvällen. En spännande timme gick tills Stefan ringer och säger att vi har fått en "FULLTRÄFF" på chipläsaren!

Hurra! Med katten Daisy i buren åkte de tillbaka till Göteborg och Daisy fick sedan vila ut hos oss tills det var dags att fara vidare hem till Norge. Det skedde sedan på söndagen den 25 januari exakt 3 veckor efter den natt hon försvann i Stora Höga.
StefanE och sambo ställde upp och körde Daisy till norska gränsen där hennes mattes son väntade med bilen för att köra vidare den långa resan hem.

Slutet gott för Daisy och hennes väntande matte.

Det kan ju sägas att under denna tid vi höll på att leta efter Daisy fick vi ytterligare en katt att ta hand om. Kusten lyckades vid ett av de första besöken vid macken få tag i en annan liten rymling eller bortkommen stackare. Theo. Men det är en annan historia som går att följa i hans egen tråd. Även historien runt Tiger som Grönstedt fick med hem av "misstag" har en egen tråd. Dock måste sägas att Kusten och Grönstedt gjorde en fantastisk insats för dessa två katter som kanske fortfarande hade irrat runt och sökt sitt hem om de inte fått hjälp.

Även om nu det är vi fyra medlemmar - Kusten, Grönstedt, StefanE och jag som fått den aktningsvärda titeln Månadens Medlem för februari 2009 vill jag bara säga att det hade inte löst sig om inte många andra av Hittekatters medlemmar hjälpt till i kulisserna. Annebeate ringde och höll kontakten med polisen och macken via telefon. Många andra stöttade och puttade upp tråden mm. Sådant är guld värt! Sedan måste vi ju tacka lilla Daisy själv som gav sig till känna och överlämnade sig till oss. Kanske var det efter vårt idoga ropande och lockande kvällarna innan som gjorde att hon vågade sig fram?

Det vet ingen - bara Daisy…

Tack !

Daisy-gänget: Kusten, Grönstedt, StefanE och Kattassen

----------------------------------------------------------------------

Kattassen/- medarbetare på Hittekatter.ifokus och Katter.ifokus

 

Annons:
Sidentass
2009-03-01 13:07
#1

Åhhh vilken fin berättelse!! Man behöver såväl få ta del av sådana här solskenshistorier också, Vilket enormt fint arbete ni gjorde för Daisy…vågar inte tänka på vad som kunnat hända utan er gemensamma manifestation…

Lena
2009-03-01 17:16
#2

Ja det här var en riktig rysare som höll de flesta på sajten fångna i ett järngrepp under några dramatiska veckor på nyåret. Att historien skulle få ett sådant här lyckligt slut vågade man inte riktigt hoppas på när sökandet pågick för fullt. Historien visar med all tydlighet att man aldirg ska ge upp i sitt sökande efter en bortsprungen katt. Tänk om alla bortsprungna katter kunde få sådan förträfflig hjälp att hitta hem!

//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

huskatt08
2009-03-01 17:31
#3

Härlig berättelse…man blir alldeles rörd och varm i hjärtat att det finns så många varma,snälla idogt arbetande människor, som gör så otroligt mycket för katterna som på ena eller andra sättet hamnat i nöd.

Minka040
2009-03-01 21:24
#4

Ja, denna tråden hade jag stenkoll på! Glad Man hoppades och blev besviken omvartannat - men gud, vilken spännande läsning det var!

mymlanbus
2009-03-01 21:48
#5

Ja, det var en spännande tråd, ont i magen och tårar, och till slut glädjen när lilla gumman var infångad :) HURRA för alla er som hjälptes åt! Heder åt er!

annebeate
2009-03-01 22:21
#6

En fantastisk och närmast osannolik historia. Vilket engagemang och vilken kämparanda! Gläder mig åt att alla som var djupt engagerade i eftersökandet av Daisy fick dela på utmärkelsen.  Glad

Annons:
anebit
2009-03-01 23:38
#7

Ja, det var verkligen en spännande tråd som jag följde hela tiden.

 Ett stort GRATTIS!

Kastrering är Aoch O i arbetet med att minska på de hemlösa katterna

SaraC
2009-03-03 21:17
#8

Vilken otroligt spännande historia! Och med lyckligt slut dessutom Glad Vilken insats ni gjorde, allihop!

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Imasy
2009-03-05 02:00
#9

En väl förtjänt utmärkelse :)

Lena
2012-07-28 11:30
#10

Puttar upp en intressant artikel!

//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Upp till toppen
Annons: