Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Ny kategori 000. Vanliga frågor - FAQ - ej för diskussion! 001. Kattambassadörer TNR/Skygga Katter 02. Hittekatter i Fokus 03. Hittekatter i media 04. Katthem, jour- & stödhem, föreningar 05. Kattens status 06. Kastrering, ID-märking, Vaccination 07. Djurskyddsfrågor 08. Bilder & Filmklipp 09. Goda ideér, råd och tips! 10. Huskatten 11. Kattsjukdomar & problem 12. Kattmats relaterat 13. Kattprat i allmänhet 14. Katter söker hem! / Katter sökes! 15. Bortsprungna/upphittade katter 16. Transporthjälp önskas/erbjudes 17. Solskens- och molnhistorier 18. Evenemang på Katthemmen/ Kampanjer 19. Insamlingar, Auktioner 20. Dagens Ros & Ris! 21. Till minnet av 22. OT Utanför ämnet 23. Utsatta djur av annat slag 24. Annonsdiskussioner 25. Information om Forumet & oss Medlemmar Ny kategori
09. Goda ideér, råd och tips!

Snälla någon, akut hjälp oss?!

2015-11-21 18:20 #0 av: skrollan

Det här blir ett ganska lågt i lägg så jag hoppas den finns någon som kommer läsa och kan komma med råd då läget börjar bli akut sedan babyn föddes!

Hos oss bor katterna sid, Nisse och Nelson. Nisse och Nelson flyttade hit som kattungar. Nisse endast ca 5 veckor gammal då han hittades på värmeverket. Pga att vi inte hittade något amma till honom fick vi rådet att köpa en katt till som hjälper honom och behålla honom.

Efter ca 3 år flyttade sid hit. Han hade tidigare bott hos min pappa men blivit ensamkatt nu och levt mer som "stallkatt" där så då ansåg vi att han skulle få det bättre här.
Sid är 3 år äldre än Nisse och Nelson. Så det va lite svårt i början att bestämma vem som skulle va ledarn om man säger så?
Men Nelson som äldst innan sid kom brydde sig inte, och la sig ner när sid dominerade honom.

När sid flyttat hit upptäckte jag att något inte stämde. Magkänslan men inte vad. Vi tog blodprov och röntgen utan att hitta något.
Till hösten börjar han hosta.
Då åkte vi in igen till djursjukhuset.
Där visar röntgen att lungorna är 80% dåliga. Men dem kan inte avgöra om det är tumör, svamp eller astma. Så dem skickar bilderna vidare till Uppsala.
Svaren visade astma, tack och lov. Så numera inhalerar han kortison samt får tablett mot astman.
Astmaanfallen har blivit värre så nu är han även utredd för allergi så nu vaccinerar vi mot allergi en gång i månaden.

Ett år efter sid bott här och allt vart bra. (Han va dock väldigt mycket inne, som vi i början trodde berodde på att han inte fått vara inne så mycket hos pappa. Men i själva verket förmodligen va hans dåliga lungor)
Så började han bråka med Nisse. Nisse har alltid gått undan, han är yngst och vill inte bråka. Så han springer och gömmer sig istället.

Jag fick en tid hos ett medie som kom hit, Pehr trollsveden som skulle vara bra som djurkommunikatör. Han berättade att sid haft ett tufft liv där han skulle blivit slagen och bland annat slagit ut en tand. (Inte av min familj!)
Att han beter sig elakt mot en katt hemma och vill bestämma. Han skulle hellre leva som ensamkatt. Så om han inte slutat dominera skulle jag omplacera honom eller avliva honom säger Pehr.
Möjligtvis kunde en djurhomeopat hjälpa oss.
Tog hjälp av en tjej som arbetade med det, hon fick fram att det handlade om svartsjuka och han fick "medicin" mot det.
Och hon tyckte det var fruktansvärt av Pehr som påstår sig kommunicera med djur, att säga till mig att omplacera eller avliva sid om det inte hjälpte.
Tyvärr hjälpte inte hennes metoder heller.
Så vi kämpade och kämpar fortfarande med Sids humör/svartsjuka genom att springa med en blomspruta efter honom när han ger sig på Nisse.
Nisse stryker längst väggarna och när han kommer in via kattluckan stryker han längst väggen för att sedan springa in under sängen eller lägger sig i sin garderob. Han kan inte säga ifrån själv alls!
Sid kan va så elak att han ligger och väntar på Nisse framför kattluckan inomhus!
Vi har testat allt känns det som! Vi hälsar alltid på sid först, ger han godis/mat först osv.

Nu har vi även en två månaders baby hemma.
Att sid går på Nisse fortfarande gör han. Nisse har fåtal försökt morra men det skiter sid i.
Dem senaste dagarna har sid flertal gånger satt sig över Nelson och tagit ett grepp i nackskinnet på honom. Verkligen dominerar honom. Nelson lägger sig och väntar tills han är klar typ.
Sid har alltid vart väldigt fäst vid mig. Han är ordagrant med mig överallt!
Så när babyn kom blev det värre. Han känner sig verkligen utanför. Ska ligga i min famn trots babyn ligger där. Ammar jag ska han ligga under amningskudden. Osv. Vi gör båda allt vi kan. När jag inte har babyn så myser jag med sid så mycket jag kan, men för han är det aldrig tillräcklig!

Idag skrek babyn mycket, först när hon vaknade. Sedan under tiden jag bytte blöja, smörjde in henne samt klädde på henne.
När jag står vid skötbordet (som är över badkaret) hoppar sid upp på badkarskanten och försöker se henne, han ställer sig på bakbenen och nosar mot henne och mjauar. Så när jag är klar med babyn och tar upp henne i min famn så hoppar sid upp på skötbädden. Så då visar jag honom att jag ska trösta henne nu och tänker han får lukta på hennes huvud. Då får jag intrycket att han är på väg att bita henne?!

Säger till honom och går in med babyn till soffan för att amma. Med sid i släptåg. När jag sätter mig är jag fortfarande i chock så när han kommer mot mig puttar jag bort honom lite försiktigt med foten och då bitar han mig lite löst i foten. Vad jag känner är självförvållat då jag puttade bort honom först.

Men till det skrämmande, varför ville han bita babyn?
Enligt maken så har sid inte händer, därav måste han använda sig av munnen som djur gör. Därav behöver det inte va elakt?
Men jag kan inte släppa det! Jag vågar inte ha honom i närheten och är numera livrädd att han ska bita babyn när hon skriker om jag inte är i närheten eller framme tillräckligt fort?!

Önskar jag kunde förstå mig på honom, hjälpa honom?! Jag gör allt för att mina katter ska må bra.
Nisse är jag också orolig för. Han ska inte behöva vara rädd i sitt eget hem! Men han har trots allt Nelson, är Nelson hemma när sid ger sig på Nisse, så går Nelson emellan.
Är vi hemma ryter vi till eller tar fram blomsprutan.
Sid är så väl medveten om att han inte får jaga Nisse. Så ryter vi till utan att lyfta röven från soffan lyssnar han i någon minut för att sedan försöka ge sig på honom igen..
Någon som har tips och råd åt oss? Min familj, tvåbent som fyrbent mår inte bra av detta!

Anmäl
2015-11-21 18:34 #1 av: Tjeja

Försök omplacera den stackars svartsjuka kissen. Hsn behöver nog ett hem där han får vara ensam "kung" o få all uppmärksamhet av sin/sina tvåbeningar. En ensam ålderspensionär vore nog lämpligt för honom att bli bortskämd hos.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-11-21 18:35 #2 av: Uppkatten

Personligen tror jag varken på djurkommunikatörer eller homeopater... men vad jag funderar kring är om du skulle kunna ta hjälp av ett kattbeteenderådgivare...

Anmäl
2015-11-21 18:39 #3 av: Tjeja

#2 Har du något/några bra förslag på sådana i sverige man kan kontakta? Tänker att Jackson Galaxy inte riktigt växer på trän så vore trevligt att känna till någon som kan rekomenderas i Sverige. :-)

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-11-21 18:48 #4 av: skrollan

Ska googla på kattbeteenderådgivare.
Omplacera är verkligen det sista jag vill! Katterna är mina allt, precis som babyn! Jag måste hitta en lösning så det blir lugnt igen utan att någon måste flytta. Allt fick jätte bra första året alla tre bodde ihop!
Dessutom är han så otroligt fäst vid mig och alltid vart. Han är min lilla bäbis! Sover med mig och är med mig överallt som toaletten osv. Han har redan behövt flytta en gång för mycket :(

Anmäl
2015-11-21 19:42 #5 av: skrollan

http://www.kattproblem.se/radgivning/

Någon med erfarenhet av henne? :-) funderar på att boka guldsamtalet om det kan hjälpa oss.

Anmäl
2015-11-21 20:13 #6 av: Uppkatten

Vad jag förstår så har Susanne Hellman Holmström ett gott rykte, har skrivit flera böcker, varit med på TV en del o s v. Men jag har ingen personlig erfarenhet av henne eller av andra kattbeteenderådgivare. Jag tycker du ska lägga ut din fråga även på Katter i Fokus. Jag tror att du kan få fler svar där.

Anmäl
2015-11-21 20:22 #7 av: skrollan

Tack för tipset. Kopierade in det där med nu :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.