Väldigt intressant ämne :) "Låg statuts" är så brett. Tror att olika delar av problemet har att göra med olika saker. Den största orsaken tror jag är okunskap.

Tror det handlar främst om att de är så billiga plus att det finns överflöd av dem, superlätt att få tag i och köpa.. Många av punkterna kan ju spela in liksom..

Tror det överlag handlar om att människan är så himla ego och tror sej vara bättre än allt annat levande och på så sätt anser sej ha rätten att bete sej hur som helst i alla situationer.

Valde nr 5 som huvudorsak, Djurskyddslagen för svag. Om samhället ställde högre krav på kattägare - ifråga om ansvarstagande, veterinärvård, kastrering, ID-märkning och registrering - så skulle nog många oseriösa personer dra sig för att skaffa katt. Och många skulle låta bli att avla på huskatter om det vore förbjudet.

Jag svarade att de är för billiga. Det är alldeles för lätt att skaffa en katt då det finns alldeles för många som tar för lite betalt eller skänker bort den. Visst finns även okunskap men det sorgliga är att de inte ens värderar de katter de har utan vill bara bli av med dem.

Hur många gånger har vi inte läst att de inte ens tar uppgifter på de nya hemmet och vet således inte vart katten hamnar.

Eftersom så många katter blir övergivna så finns inte heller den äkta kärleken till sin katt. Den kan lätt ersättas av en ny om den försvinner eller blir överkörd. 

Det borde vara den självklaraste saken i värden att vilja ge sin katt det bästa och ta ansvar för den på alla sätt men så är det inte idag.

Tror inte hårdare lag skulle hjälpa faktiskt. Folk skulle bara fortsätta som vanligt om det inte blev mycket större risk att åka fast också. Sen skulle det absolut inte vara fel med en strängare lag, men jag tror inte den skulle höja statusen eller ändra folks beteende.

#6 Jo på sikt kan det göra det. De flesta Svenskar vill följa lagen och den blir en norm i samhället. Men det tar i regel lite tid innan det sätter sig. Fortfarande är det ju många som inte vet att kattungar numera enligt lag ska vara minst 12 v innan de tas från mamman. Lagändringen har dock påverkat annonsering t.ex. samt att folk tar det på större allvar än när vi kattfolk påpekar det.

djurskyddlagen men det er nog fler kategorier som passer inn. alltså människorna måste ändra seg, måste ha og visa mer respekt för djuren og naturen, kjenne empati. og en lag kan jo inte ändre på det.

så ägentlig måste allt hende typ samtidig, en strängare djurskyddslag samt at priset skal höyes også mkt information med början från skolan. där barnen kan ha studie besök osv.osv.

Jag hade svårt att välja en kategori. Känns som om många faktorer sammanfaller. Tillslut valde jag ändå nr 3 om okunskap om katters behov för det verkar slutgiltigt ändå vara bristande kunskap (bland både kattägare, allmänhet och andra) som är kärnan. Massa myter som cirkulerar och nonsens-uppfattningar som florerar. Främst känns det dock som stor oförmåga bland människor att anknyta känslomässigt och ta ansvar. Obegripligt för mig hur man har ett djur nära i flera år och sen hotar att avliva det med kort varsel om ngn annan ej tar hand om det. Känns som om svaret på status-gåtan är dolt där inne i hjärnan på dessa "avlivningshotare" - för jag förstår inte.// Elsa

Har också svårt att sortera kategorierna. Många faktorer. Valde slutligen nr 3, okunskap om katters behov. Allt hänger samman med denna okunskap. Men vet inte hur sprida kunskap utan hjälp från djurskyddsmyndigheter heller/också. För där är okunskapen, inkl ointresset, väldigt tydlig (så kunde det vara nr 5 också, men nr 3 är grundläggande). Det smittar av sig.

Vad gäller oförmågan att anknyta känslomässigt och ta ansvar som #9 nämner. Där är vi igen! Folk/svenskar i allmänhet tror nog på myndigheter, och vill vara till lags där. Säger djurskyddsmyndigheter att det är snällast mot katter är att avliva dem så är det fritt fram. Enkel lösning ser det ut, slipper eget ansvar. Saknas civilkurage. Och som sagt, kunskap. Eller vad det är.

Säkert alla faktorer sammantaget men jag valde nr 6.

Katten har aldrig haft hög status, har varit sig själv som råttjägare i lagårdar och uthus, aldrig varit jaktkamrat och "användbar" som hunden.

Där till kommer (eller följer) okunskap om kattens behov.

Upplysning är nog bästa medicin.

okunskap!! vadå okunskap?… tror mer på avsaknaden av empati og respekten mot andre levande varelser. Og när även myndigheter saknar dette og tenker mer på penger/ekonomi framför liv da er det nåt fel og tycker at det inte har mkt med okunskap å gjöre. men det er jo alltid så, djuren skal böta med sina liv bare för at människor skal ha og ha og ha utan at det skal kosta. det enda man behöver ha kunskap om er at även djuren er levande varelser, med olika storlek, färg og olika personligheter. og har typ nestan samme behov som oss. skulle man jobba med de store kattdjuren, ok då kan jeg hålla med om at det er okunskap för der behvös det mer kunskap.

Så länge myndigheterna behandlar katter som ohyra som är ingenting värda, kommer inte kattens status att höjas.

Jag tror inte det är så enkelt som att det är myndigheterna som sätter kattens status. 🙂🐱

Jag tror att grundproblelmet är att de är så lätttillgängliga, de är så många. Är det svårare att få tag på kattungar så kan man välja bort köpare som vill ha en kattunge bara för att de är så söta och roliga,man kan välja köpare som har kunskap eller som är villiga att lära sig. Är det svårare att få tag katter medger det också att man får betala mer

Jag tror en stor del av problemet är priset och att det finns så många…

Precis som #15 påpekar, så är det säljaren som är i "underläget" när det finns ett så stort antal att välja mellan…

Då raskatterna inte har det problemet skulle jag säga att det inte handlar om lagtexten, för då hade även de haft det problemet..

Ju mer jag tänker på de så har man verkligen stött på mycket okunskap genom åren som får följder som påverkar status. T ex tron att "katten hör till huset, inte familjen" - att reviret skulle vara viktigare än att få följa med matte och husse när de flyttar (!). Eller i samma stil: "katter klarar sig alltid själva" vilket får följder att när matte och husse åker på semester slängs katten ute och en bekant går dit och ställer en skål på altan då och då. Eller samma sak som ovan, att man lämnar katten när man flyttar eller kör ut den i skogen när man inte kan behålla den. Eller att man tror kastrering är ett lidande för katten eller könsbeteendet samma som sex för människor och därför hellre slänger ut en jobbig könsmogen innekissare än fixar den -ja t o m hellre än att ge bort den till någon som är beredd att göra detta. Eller att man inte kastrerar sin hona därför att hon måste få en kull först av någon viktig "psykologisk" anledning? Eller inte alls därför att man "faktiskt hittade folk som tog alla ungar i förra kullen och de är ju så söta"… Eller okunskap om hur länge en katt lever vilket leder till att intresset svalnar vid 5-6 år. Eller okunskap om hur man anknyter till djuret och får den där relationen man ville ha:att man måste ägna mycket tid med katten, vara hemma, leka med den, komma när den ropar, fixa hemmet så katten trivs och att man inte kan tro att man automatiskt (eller alls) får en gosig knäkatt som kommer 30 min varje helg och gosar och sen mest underhåller sig själv. Okunskap om katters behov av kattlådor, sällskap, vård, kostnad, pälsvård,miljö mm som kan leda oönskade till beteenden som man sen skyller på katten. Okunskap om skillnad mellan rädsla och agressivitet. Okunskap om katters språk, tron att de är som hundar och feltolkning därefter…Listan verkar oändlig… Sen kryllar det av mänskliga egoismer också: att inget får vara det minsta betungande, innebära uppoffring, begränsning eller ta tid. :(

Mycket kloka tankar som dryftas här i tråden! ❤️

Spontant valde jag - De är för många. Sen är det ju naturligtvis inte den enda anledningen. Djurskyddslagen behöver skärpas för samhället måste visa vad som är okej och inte - tror att det på längre sikt är oerhört viktigt. Sen är vi ju människor helt klart olika funtade - en del har inte känslan för djur och ska inte ha djur överhuvudtaget.

Valde 1 men det hela är en funktion av att lagen är för svag och att den dels inte efterlevs. Men antalet huskatter måste minska då det finns 100.000 som saknar hem.

Jag tror att priset har stor betydelse. Katter är gratis ,bara att skaffa en ny om den gamla blir sjuk/springer bort. Jag mår illa när jag ser annonser om 10 kr/tass och 10 till för svansen. Eller då fås gratis.Så respektlöst mot ett djur. Om en huskatt skulle kosta 2000-2500 och vara vaccinerad och kanske t o m kastrerad,så skulle folk vara mer rädd om sin katt .

Jag svarade att det är för djurskyddslagen är för svag även om det finns fler faktorer. Om det exempel blev lag på att alla katter måste chipas/tatueras och att ute katter måste kastreras skulle ju det födas mindre kattungar och förhoppningsvis skulle folk ta mer ansvar för sina kissar.

Jag tror det är för att det finns ett överflöd av katter. Eftersom det hela tiden kommer nya katter blir det svårt att hitta hem till dem  > svårt att få upp pris på katter som folk "bara vill bli av med" > Eftersom det är/har varit så lätt att få tag på katter skaffar vissa hellre en ny katt än att ge sin befintliga katt vård (eller öht spendera pengar på dem, som vacc eller kastrering)

Ungefär så tänker jag, det blir så mycket att skriva om jag ska uttrycka mig helt exakt, så jag nöjer mig såhär… 🤐

Jag tror det är missvisande att bara säga en specifik orsak!

Jag är övertygad om att det är flera saker som spelar en viktig roll i detta!

Bara de tre första alternativen tillsammans tror jag är största orsaken men ingen av dem är den enskilt starkaste anledningen till dagens statusläge.

Sedan bidrar även andra saker till bilden också, som tex lagen. Förbättringar i lagen skulle givetvis också kunna hjälpa till att höja statusen.

Det finns för många huskatter vilket gör att dem är så billiga.

Jag valde annat eftersom jag tror det är en kombination av de flesta alternativen. Det ena leder till det andra och bildar onda cirklar.

Först och främst tror jag att mycket beror på traditioner och vanor. En katt är något som många fortfarande ser som en rått och mus fångare som måste få gå fritt omkring. Många anser fortfarande att det är plågsamt för en katt att vara inomhus till exempel.

Den delen av problemet sitter djupt rotad och enda sättet att bli av med den är förmodligen att vänta på att de gamla generationerna ger plats för de nya. De är en långsam process som kommer ta tid. Det är förmodligen bättre och lättare att försöka utbilda barn och ungdomar. De är förhoppningsvis mer mottagliga och öppna.

Sedan finns det ju ett överskott på katter. Vilket delvis beror på att de har så låg status och att folk tycker att de ska få komma och gå som de vill. Men även för att det finns de som upptäckt att man kan tjäna pengar på att hävda att kattungarna är si och så många % av den rasen. 

Gemene man anser att det naturligtvis är finare att köpa en sådan katt. Vissa kattorganisationer underblåser idén genom att tex ta olika mycket betalt för långhår och korthårs katter. Vilket verkligen är att skjuta sig själv i foten.

Okunskapen är överlag stor om katter. Många anser att det är naturligt för katten att gå ute och att vara fri. Det är få som är medvetna om att katten är ett ökendjur som inte är anpassat att leva i kalla klimat. Även kattens matvanor är utsatta för en hel del okunskap tyvärr.

Vi har en hel del bra djurskyddslagar i Sverige. Tyvärr finns inte resurser för att göra det som behöver göras alltid. Det kan alltid bli bättre. 

Tyvärr har katten länge setts lite som ett "slit och släng" djur. Mycket på grund av att det alltid går att skaffa en ny och de är billiga.

Det finns nog flera orsaker till att katten har så dålig status..inte minst på grund av de sedvanliga annonserna som "bortskänkes" eller " en krona tassen"..därför blev mitt svar denna gång priset..men som sagt..orsakerna är nog flera än så..

Oj, detta var ingen lätt fråga. Tror det dels handlar om människors okunskap, och att många säkert har kvar det gamla synsättet om att huskatter är "bondkatter" och ofta gratis att få. Här tyvärt hört folk som säger att de hellre skaffar huskatt än "dyra raskatter" för att "det gör inte så mycket om de springer bort, det är ju bara att köpa en ny". Det låter helt förskräckligt men tyvärr förekommer det sådana här tankar hos folk. Vissa verkar tro att huskatter är skapta för att klara sig själva, jaga sin mat själva och att bara vara utomhus. När dessa katter sedan får ungar tror jag inte så många ägare tar sitt ansvar och tar hand om ungarna och mamman. Det allra mest ansvarsfulla är ju att kastrera katterna INNAN de blir könsmogna. Jag anser att Sveriges djurskyddslag borde förbättras. Jag vet att detta varit på tal några år, men det verkar aldrig hända. Inför lag på att alla katter, oavsett ras, måste id-märkas! Tar man en kull kattungar ska man märka, vaccinerax2 och veterinärbesiktiga ungarna. Detta gäller för alla registrerade uppfödare, så det bör även gälla dom som tar en kull huskattungar. Priset på huskatter borde ligga på 1500-2000kr minst, men jag betalar gärna mer än så. Man måste få upp även det ekonomiska värdet på huskatter! Med det här priset ska det givetvis ingå att katten är märkt, vaccineradx2 och veterinärbesiktigad. Jag röstade på alternativet "svenska synen på djur överlag". Jag menar egentligen svenska synen på KATTER överlag. Men det alternativet fanns inte så då tog jag nåt liknande.

Den grundläggande orsaken till att huskatten har låg status är för att de är för många och trots detta antingen får föröka sig som de vill eller får föröka sig p.g.a. att ägare utan kunskaper och ansvarskänsla vill ta några kullar för att det är gulligt eller "naturligt".

Att de är billiga/gratis beror också på att de är för många. Om det var svårt att hitta en huskatt till salu skulle det marknadsmässiga priset höjas automatiskt.

Raskatter har inte alls samma problem med låg status och hemlöshet och det beror på att de är betydligt färre och därför blir eftertraktade och värdefulla i folks ögon. Att de är färre beror på att deras avel är kontrollerad och kostar mer att både föda upp och att köpa.

Allt hänger ihop, men allt som har med huskatternas låga status att göra grundar sig i att tillgången är större än efterfrågan.

Ja det faktum att  över 100.000 huskatter är hemlösa talar för att det finns för många huskatter helt enkelt. Strängare lagar med bättre tillsyn. Flera än de som är önskade. Kasterirng av utegående katter och id-märkning av alla katter samt förbud mot att överge katter.

Mer information till allmänheten om vad som behövs av en människa  då denne skaffar katt. Och gärna mera upplysning om vad det kostar att fakstiskt ha katt både när det gäller mat och och sjukvård rent ekonomiskt det tror jag de flesta huskatterägare som köper en katt för en 100-lapp inte inser.

I Nederländerna kostade det lika mycket att köpa en blandrashund som en huskatt. Ca 1000:- men det var några år sedan jag bodde där nu. Katten hade även samma status som hunden.

En hel del resonerar här att (hus)katters låga status orsakas av att det finns för många av dem. Varför finns det då för många av dem? För att de har låg status? Varför har de då låg status? Jo för att det finns för många av dem? Rundgång! Och vad är då lösningen: att så långt möjligt eliminera befintliga huskatter? - för att höja deras status?

Trams! Självklart samverkar flera faktorer. Men vi måste gå djupare, till det mer grundläggande. I slutänden är det okunskap. Och den kan vi göra något åt. Läs #9 och #17 igen (#10 för all del).

En kombination av flera faktorer. Dels är det så enkelt att få tag på en katt för att de är billiga. De är billiga för att de är många. De är många för att folk inte är upplysta av vikten av kastrering. Det finns ingen direkt lag (som följs) som reglerar hur katter ska skötas och sålänge kattägare tar sig större friheter och mindre ansvar så blir det ingen förändring. Det står i lagen att katter ska hållas under uppsikt så att de inte är till olägenhet för någon men det tar inte många på allvar, inte ens de som skrivit lagen.du KAN inte ha total uppsikt över vad din utekatt gör om du inte bara har den i trädgården.Katten är det enda djur som man släpper ut hur som helst, för att det är "naturligt". Hur många släpper ut sina raskatter? de är ju inte mindre katt men de kostar istället mer och oftast är man mer rädd om dyrare saker…

Puttar upp denna omröstningsfråga!