Vi ändrar ju förutsättningarna markant genom att kastrera våra katter, ge dom mat och ett tryggt hem där de inte behöver konkurrera på samma sätt som vilda kattarter.

Gillar inte heller sådana här påhitt.

Vidare kan man också fundera på hur forskaren definierar stressen i katternas beteende relaterat till det som står i första stycket. Katterna själva kanske inte alls upplever någon stress utan följer bara det beteendemönster som de är födda till, och stressen är något som kommer till i den betraktande människans uppfattning? Och hur ska forskare mäta katt-stress utan att med själva mätningen orsaka stress? Jag ser framför mig en mycket svårdefinierad och komplex studie…

Borde vi inte vara glada att de gör en sån här studie? Forskning om katter och deras beteende borde ju höja kattens status 

Om ni är oroliga för hur studien ska gå till, ta då kontakt med forskaren i fråga. Om jag läste artikeln rätt så var det Jenny Loberg, och om det inte är det lär hon berätta vem ni borde prata med istället. Det är inte farligt att prata med forskare, de är också människor 

Min undran är om de kommer att ta hänsyn till olika rasers olika egenskaper. Vissa raser är mycket mer "flockbenägna" än andra. T ex siames och oriental som jag har är väldigt sociala och trivs bäst i en mindre flock. Märkte hur oerhörd skillnaden är när jag, orientalerna och husisen fick flytta in på mindre yta. Husisen mådde inte bra och fick flytta till mamma så länge medan orientalerna är glada och harmoniska som vanligt. Skillnaden på olika katter kan vara jättestor även inom en ras. Jag har svårt att tänka mig att det finns ett entydigt svar.

Det jag reagarer på är att forskaren har uttalat att det inte finns någon forskning kring hur katter beter sig i gruppförhållanden. Det är absolut inte sant. Det har gjorts hur mycket forskning sonm helst kring detta. Hon skulle kunna börja med att läsa " The Domestic Cat: The Biology of its Behaviour " som i princip är en sammanställning av en lång rad vetenskapliga studier på katter, både tama och förvildade. Där kan man bland annat läsa om hur ferela kolonier oftast utgörs av mödrar och döttrar som hjälper varanna att ta hand om ungarna. Honar som har mjölk tillåter t.o.m. att andra honors ungar diar hos henne. :)

Boken har sammanställts av Dennis C. Turner, vd för "the Institute for Applied Ethology and Animal Psychology" och Patrick Bateson, Professor på Cambridge Universitets avdelning för etologi.http://www.infibeam.com/Books/info/Dennis-Turner/The-Domestic-Cat-The-Biology-of-Its/0521636485.html

SLU borde ha den boken i biblioteket ;)

"Jag är sannerligen orolig för vad fel riktad forskning kan sätta för facit i händerna på Länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer!"
Exakt MewTwo, skulle denna forskare komma fram till att katter inte är flockdjur (något som har motbevisats av många studier och som även jordbruksverket har börjat inse) så kan det få förödande konsekvenser för t ex TNR metoden…

Jag hade mailat Frida Lundmark, forskningsassistent i kattstudien för mer uppgifter men inte fått svar (än). Hon är också djurskyddsinspektör. Jag var med på ett informationsmöte för några månader sedan. De anser ju att katter är solitära och trivs inte i större grupper.

Deras undersökning kan naturligtviss få stora konsekvenser för katthem….!

Vad jag undrade över:

De har 6 grupper á 12 katter från ett katthem. Jag ville veta från vilket katthem och vad som händer efter avslutad undersökningen. Ine fått svar på det.

Josefine Lundvalls studentarbete om projektet…

http://stud.epsilon.slu.se/2827/1/lundvall_j_110617.pdf

#6 Ska bli intressant och höra vilket svar du får.

Jag har ju bara mina erfarenheter från Stockholms katthem och deras arbet just med utfödda/ levande katter dels från kolonier och dels från "samlare". Fast måste ju säga att jag bara ser positiva erfarehneter från skyggisavdelningen där katterna går fritt och kan blanda sig med varandra vilket det mer än gärna gör.

# 6 Tack för länkan!

Om Lundmark på informationsmötet har uttalat att katter är sociala djur så motsäger hon sig själv, då hon skriver följande i sitt exjobb:

"I en studie gjord av Liberg (1980) på ferala tamkatter visade det sig att honkatter tenderar att stanna på samma ställe hela livet, antingen ensam eller i grupp på upp till åtta katter. Det är viktigt att honan stannar kvar i gruppen, vilket även har visat sig i en studie av Curtis et al., (2003), där en koloni med kastrerade, ferala tamkatter studerades. Studien visade att familjegrupper med modern närvarande hade störst frekvens social putsning i jämförelse med andra grupper. Social putsning inom en grupp är viktigt då det används främst för att bilda och bibehålla gruppsammanhållning, och inte så mycket av hygieniska skäl (van den Bos, 1998). Macdonald et al. (2000) menar att byggstenarna för en grupp av ferala tamkatter ofta är vuxna honor som är släkt med varandra samt att stora kolonier omfattar många honor och dess avkommor under ett antal generationer. De förklarar även att vuxna hanar inte verkar vara socialt bundna till släktingar på samma sätt som honor, och stannar ofta inte i gruppen under lång tid."

"Domesticerade katters spatiala fördelning varierar stort, från att leva solitärt i en population med låg densitet (Fitzgerald & Karl, 1986), till att leva i en mycket tät grupp med upp till 2350 katter per km2 (Natoli, 1985). Studier på grupplevande katter har visat att de, under en längre period, bibehåller en relativt stabil grupp med en social organisation (se t.ex. Macdonald et al., 2000; Natoli et al., 2001; Crowell-Davis et al., 2004)."

"Jag anser dock att det är på katthem, hos uppfödare och s.k. kattsamlare som problemet ligger, då de hyser många katter på begränsad yta."

Intressant att hon klassar katthemsarbete, ett nödvändigt ont i dagens Sverige, med uppfödning och kattsamling… Det är inte katthemmen som skapar problemet!

Jag har sett underbara exempel på gruppbeteende. En hane som släppade in möss till kattungarna, honor som lät andras ungar diar fast de var kastrerade.

Klart det finns katter som inte fungerar i en grupp och katter kan vara värsta mobbare. Katter kan ha dåligt självförtroende och blir nog därför lätt mobbade.

Men jag ser katter som flockdjur, alla har sin position i en rangordning oavsett om man har 2 eller 20 katter.

Om Lundmark på informationsmötet har uttalat att katter *inte* är sociala djur så motsäger hon sig själv, ska det vara :)

#10 Alla där på mötet (mest elever på SLU) sa att katter är solitära, något de tydligen hade lärt sig:(

Om man googlar på ensamlevande katter då kommer det upp tex:

Agria

Katter är ensamlevande djur som egentligen bara umgås med andra katter vid parning, slagsmål och när de är kattungar. …

Nosvis klickerkunskap

Katten är normalt sett ett ensamlevande rovdjur, som från början själv valt att leva i människans …

Katter är ensamlevande djur

www.feliway.com

Flashback Forum

nej, katter är ensamlevande och saknar fullständigt behov av andra individer efter 12 veckors ålder.

Inte konstigt att folk fortfarande tror att katter mår bra som ensamkatt.

Visst. MEn ser du alla de vilda kattsorterna, förutom lejonen, så lever de själva. att förvildade katter är tillsammans, beror väl mycket på att de har hittat ett tillhåll, där de får tag i mat lätt och skydd. Men många gånger, så är det samlingar av katter, med fertila hanar, så blir det många gånger det läskiga betendet, att de har ihjäl ungarna. för de ses som rivaler till hanarna som finns. Naturen är ju så "underbart" funtad, så han vet, om man nu kan säga det så, att tar han ihjäl alla ungarna, i en kull, så börjar honan löpa fort igen och då kan han föra sina gener vidare. Han frågar ju tyvärr inte vem som var far till kullen som hand dödat.

# 12 att förvildade katter är tillsammans, beror väl mycket på att de har hittat ett tillhåll, där de får tag i mat lätt och skydd. Men många gånger, så är det samlingar av katter, med fertila hanar, så blir det många gånger det läskiga betendet, att de har ihjäl ungarna.

Det är inte bara att de är tillsammans, det samarbetar och bibehåller gruppen genom social organisation som t ex yttrar sig i att ta hand om varandras ungar och "social puttsing". Att de fertila hanar skulle ha ihjäl sina ungar är inte ett beteende som förekommer ofta. Jag har boken jag hänvisade till ovan och som är fullproppat med vetenskapliga studier, och där skrivs det inget om det. Det är nog inte så vanligt då de flesta fertila hanar inte stannar kvar inom kolonier med hemlösa/förvildade katter men instället vandrar vidare.

Jag ser det som så att tamkatten är ett mycket flexibelt djur som kan anpassa sig till olika förhållanden och därför kan leva både solitär och i grupp. Det är också det som visas av de flesta studier. Klart det finns individuella skillnader. Inte heller alla människor tycker om att umgås med annat folk ;)

Att fertila hanar har ihjäl kattungar är väldigt vanligt tyvärr på gårdar, där populationen är hi och hej med farbror Frej.

Men titta på jaguaren, tigern, lon,puman den europeiska vildkatten i den mån den finns. de lever ensamma. Lejonet däremot har ju en underlig samhällsuppbyggnad, snacka om mulliga mansgrisar… där sliter honorna ihop maten och hanarna äter först. vågar en unge komma i närheten, så är hans liv i uppenbar fara. OCh på en  gårdskoloni, visst det stämmer, det brukar vara en alfahane, som inte tillåter andra hanar och alltså inte heller ungar. de är ett hot mot hans existens. Att påsta att katter är likadana flockdjur som hundar, det är helt fel. Hunden däremot accepterar ju en människa som flockledare. Vilket den också ska göra. MEn se den tamkatt, som accepterar en människa som överväsen? pytt pytt…

ANM. inlägget redigerat pga att det innehöll text att förknippa med personligt påhopp. // Lena - sajtvärd

# 14 eeeh… hallo… jag citerar för att underlätta diskussionen

Du skriver att  "på en  gårdskoloni, visst det stämmer, det brukar vara en alfahane, som inte tillåter andra hanar och alltså inte heller ungar. de är ett hot mot hans existens" Bullshit, du känner tydligen inte till kattens naturliga beteende. Det finns inga "alfahanar" i kattvärlden då det inte finns en så pass tydlig strukturerad rangordning som hoss  t ex hundar, där alfahanen mycket ricktigt "bor" i flocken. Flockdynamiken hos katter fungerar helt annorlunda.

Läs t ex boken " The Domestic Cat: The Biology of its Behaviour " eller Lundmarks exjobb som delvis tar upp de studier som omskrivs i boken ovan:"Byggstenarna för en grupp av ferala tamkatter ofta är vuxna honor som är släkt med varandra samt att stora kolonier omfattar många honor och dess avkommor under ett antal generationer. De förklarar även att vuxna hanar inte verkar vara socialt bundna till släktingar på samma sätt som honor, och stannar ofta inte i gruppen under lång tid." Macdonald et al. (2000) Ferala tamkatter är genetisk identiska med vår sociala huskatt så samma torde gälla t ex ladugårdskatter som är halvtama.

Förenklar inte nån diskussion.Bara irriterar att få se det ideligen i vareviga tråd som du yttrar dig i. OCh jag menar "alfahanar" inte i den bemärkelse som hund och varg. MEn gårdskatter har En som är herre på täppan och inte vill ha konkurrens, och hans låss på liv och död för att få vara själv, även om det betyder att han dödar de små. men det är klart du är allvetande och kan allt bäst och vet mest.

# 16 Det är just pga att jag inte vet allt och kan allt att jag läser på… och då helst tar del av information som är vetenskaplig grundat och inte egna fabricerade "sanningar".

#11: Jag ansluter mig till din uppfattning att en fertil hane gärna slåss för att få vara ensam beskällare, men de brukar faktiskt ha koll och inte döda sina egna ungar. Däremot så blir ungarna lätt dödade när den första hanen inte orkar mer utan nästa tar över - den nya dödar de ungar som redan är födda för att få honorna i löp och själv kunna betäcka. De ungar som föds medan han är är gruppbeskällare ger han sig inte på. Men "alfahanen" i en sådan koloni kan skifta ganska många gånger på ett år, när en hane blir skadad eller bara inte orkar, utan ger sig av och lever solitärt en tid och en annan tillfälligt kan ta platsen. Och vid varje skifte lever kattungarna farligt.

Gunilla, har haft haft en del ungar här och ALDRIG var det nån fara att en hane biter ihjäl ungarna. Har hört att det finns men aldrig hört att det verkligen stämmer. Här har aldrig en hane ens tittat åt ungarna. En unghane släppade in möss till ungarna när de var lite äldre och skulle lära siga att jaga.

Jag har såpass många katter här med en del växel och har verkligen kunnat studera deras beteende. Det finns inga alfahanar. Jag har 2 äldre hanar i samma viktklass som inte är sams med det klarar de själva. Om det är någon som bestämmer här är det en äldre hona men det är sällan hon behöver visa det. Alla katter har sin position. Ungkatter uppfostras både av hanar och honor. Två av mina kastrerade honor tog hand om mammalösa ungar och lät de dia. Andra visade inget intresse.

Det är lejon och hyenor som lever i grupper.

I en flock med katter så är det i regel en erfaren hona som har högst rang.

Och Alexej, en hyena är inget kattdjur.

Nä, men de lever i samma flockkonstellationer som lejon.

Kollade nu: Hyenor (Hyaenidae) är en familj i ordningen rovdjur (Carnivora). Till det yttre liknar de hunddjuren men tillhör underordningen kattliknande rovdjur

# 18 Tar gärna del av studier som visar att hankatter stannar kvar i kolonier och dödar andra hankatters avkomma. Det finns MASSOR med studier som visar det motsatta, att hankatter med "hög rang" och som därmed "får" para sig med honkatterna, har ett stort revir som innehåller flera kolonier, inte stannar kvar inom en vis koloni. Det är överbevisat att kattkolonier utgörs av honkatter och deras avkomma och att könsmogna hanar som är "fittest för fight" besöker de kolonierna som ligger inom deras revir.

OK, olika åsikter må ni ha om hur katthannar beter sig i utelevande flockar, och även ha olika erfarenhet utav - men det är inte precis det som den här tråden var tänkt att handla om, utan vad denna planerade forskningsstudie ska tänkas innehålla, och vad den ska leda till…

Frågan är ju dessutom: Hur hanteras katterna under studien, vilka slags katter är det och vad kommer de ur för bakgrund, för åldersgrupp, och hur sätts "flocken" i det angivna utrymmet ihop beträffande kön, ålder, släktskap, ras?

Likaså påverkas utfallet av antal människor som gruppen hanteras av, vad de får för rekreation/stimuli, och många andra faktorer. Synnerligen påverkande blir också "ytans" utformning - tillgången på liggplatser, utsikt, leksaker, klättermöjligheter.

15 katter i ett tomt rum eller 15 katter i ett kattanpassat rum - det blir 2 olika studier! Kort sagt skulle hela studiens utfall kunna styras mot ett visst resultat med mycket subtila medel, om man skulle vilja påverka utfallet!

Jag vet inte om jag ens som SLU och JBV skulle tycka att en sådan här studie skulle tillåtas utifrån vad som är godtagbar katthantering?

Och vem släpper sina katter till detta projekt???! Varifrån levereras de?

Vad händer med dem efteråt?

# 23 Kanske bäst att ställa dessa frågor direkt till forskaren och Jordbruksverket? Skulle vara intressant att höra vad man svarar. :)

Jordbruksverket verkar själv redan mer eller mindre ha tagit ställning frågan om katter kan leva i grupp eller inte.  I Jordbruksverkets dokumentation till föreskrifterna för hållande av hund och katt uppges att ”Även katter är ganska sociala. Det stämmer inte att katter är helt solitära djur som man förut har hävdat. Tvärtom hävdar Ottaway och Hawkins (2003) att katter är sociala om de kan och lever i grupper mestadels bestående av honkatter som är släkt med varandra och deras ungar, och att de lever någonstans där det finns mat.”

Lily i mitten med sina kattungar, hennes syster Sammet t v och deras mamma Tintin t h. De fostrade kattungarna tillsammans.

#23 Vet bara 6 grupper á 15 katter= 90 katter. Katterna ska komma från ett katthem och kände varandra redan innan.

# 26 menar du att de ska rycka upp katterna ur deras hemmiljö och placera de i ”forskningsmiljö”?

Då kan man redan nu förutspå studiens resultat då dessa katter är stressade pga flytt och nytt miljö och ska bygga upp de sociala förhållandena på nytt vilket ju innebär en del morr och fräs och stressrelaterat beteende.

Låter som man redan har bestämt önskat utgång av undersökningen och därefter planerar hur forskningen ska ske. Det hade varit mer seriöst att studera katterna i deras egen miljö, på katthemmen eller hemma hos uppfödarna.

MewTwo: har du tid att undersöka det hela och kontakta både forskaren och jordbruksverket?

#27 Precis min tanke!

Vi som har flera katter vet ju att det varierar hur lång tid det tar innan en normal relation dom emellan infinner sig. Flyttar man med sina egna katter till nytt boende kan även det innebära stress.

Och här tänker de ta katthemskatter till ny miljö, nya människor och tro att det ger ett vetenskapligt korrekt utslag?

Hembesök vore väl precis som du säger det bästa.

Nu har jag läst artikeln ovan och som jag tolkar det handlar det inte i första hand om hur många katter utan hur stor yta de lever på. Det står att det nu är lagligt med 15 katter på lika många kvadratmeter. Själv räknar jag minst 10 kvm per katt, men tycker eg att det är för lite. Eftersom TNR-kolonier lever ute på relativt obegränsad yta borde de inte påverkas av forskningsresultaten. Efter vad jag kunde läsa mig till kommer ev ny lagstiftning först och främst att röra hur mycket utrymme som ska finnas för varje katt. En sån lagstiftning påverkar i första hand uppfödare och katthem. I uppfödarnas fall ser jag inget negativt i detta. För katthemmen kan det dock innebära att de inte kan ta emot lika många katter som förut.

#29 Skulle vara intressant att veta om de bara tänker räkna golvyta då eller om det skulle kunna komma rekommendation om hur man utökar kattens boyta på höjden med hyllor längs väggarna, klösmöbler på höjden intill garderober osv.

Minsta tillåtna mått enligt nuvarande lagstiftning tycker jag är horribla.

Vet bara vad som hänt hos tre grannar till mig som har haft okontrollerad katthållning. OCh precis, Hyena är inget kattdjur. det är ett hunddjur. OCh Lejonets flockliv överensstämmer knappast med hundars/vargars. i övrigt, så se på andra kattdjur, stora som små. De lever själva. De är inte beroende i samma utsträckning av samhörighet som hunddjur. Vad jag vill ha sagt med dettta är, att det är så elakt att kasta sk*t på folk som bara vill ha En katt. Vi hade bara en katt i 10 år, Pyssa. Snacka om solitär…. Hon gillade inte annan katt i sin ungdom.Rena katastrofen. När Arne kom in i bilden, så accepterade hon honom på avstånd, inte mer. Däremot gick hon gärna in i Sickans hundkoja och delade plats med henne om vi inte var hemma på dagen. Det var när vi bodde ännu längre in i skogen än vad vi gör nu.

# 29 Jag har inget emot att en sådan studie utförs men inte på det viset att katter flyttas till ett nytt miljö för då får man garanterat "bevis" på att katterna inte trivs ihop på den bestämda utan.

Tror inte att denna studie överhuvudtaget kommer att ha någon effekt på lagstiftning, då den nya lagstiftningen enligt direktiven ska utformas så att det finns större tolkningsmöjligheter utifrån djurens behov samt att den ska förenklas och förändras så att den blir mera flexibel. Man vill bli av med en del regelgivning vad gäller antalet djur per kvm och istället bedöma om individerna trivs. Idag händer det att djuren trivs i miljön men att djurhållaren inte upplever till de många olika föreskrifter vad gäller storlek av stallet mm. Ffa hästägare kan bli tvungna att bygga om hela anläggningar då takhöjden är några cm för lågt medan hästarna sköts utmärkt.

(Förresten har jordbruksdepartementet föredragit att även reglerna för tillstånd för hållande av katt  ska ses över så att de enbart ska gälla de som har verksamheter  där det finns ett tydligt behov av tillstånd Jag hoppas att länsstyrelserna då t ex slutar jaga jourhem som är anslutna till katthem som redan har tillstånd för verksamheten och kan lägga tid på akuta ärenden.)

Nä, en sån studie opå det viset verkar ju ha föäga trovärdighet, det kan jag hålla med om. Ska man göra en sådan undersökning så ska det göras under normala, invanda förhållanden och inte på detta vis

#33 Det är väl ingen i den här tråden som säkert vet hur studien kommer att gå till? Är det inte bättre att vänta med att kritisera studien tills man vet hur den kommer att gå till? (Och bästa sättet att få reda på det är som sagt att kontakta forskarna)

Håller helt med #34, tycker ni tar ut alltför mycket i förskott nu… Till att börja med skulle jag spontant gissa att de främst kommer mäta stress genom att iaktta katternas beteende. Kommer de att flyttas till en ny lokal, kommer man nog ta flytt-stressen i beaktande, annat vore allt annat än seriöst i en sånt här projekt (vilket jag tycker SLU verkar vara).

Är dock oxå intresserad av upplägget av studien, låter riktigt intressant! Om de får till det här bra, kanske det leder till andra bra studier av katten, vilket kanske som nån sa höjer kattens status..? :)

Jag ska definitivt följa upp detta. Enligt information idag, så ska det vara ett par duktiga personer som ska driva det här forskningsprojektet och det ska sannolikt pågå under ganska lång tid.

Kan vi se nytta av studien och bidra med input, så vore det ju givetvis bästa för katternas gagn!

Katterna kom alla från samma hem, en djursamlare…

#5

Forskarna vid SLU har läst Turner & Bateson, boken ingår som kurslitteratur för alla som läser om kattens beteende vid SLU. Vad jag kan tro menas med att det saknas forskning är just forskning angående grupplevande katter och yta. Helt enkelt på hur miljön behöver utformas för att instängda katter ska må bra. Jag kan inte minnas att Turner & Bateson har så himla många studier att presentera om det.

Dagens mått som anges för katter är inte baserade på vetenskap och vad man vid SLU vill göra är att ta fram forskning som kan ligga som underlag för just sådana föreskrifter. Kanske är dagens föreskrifter okej, ja då vet vi det. Kanske upptäcker man att de är undermåliga, då är det bra att ha vetenskapliga studier som backar upp förlsag om ändring.

Jag anser dock precis som många av er att hela upplägget är… inte helt bra.

Angående solitär vs. social… Det är inte så enkelt som att det är antingen eller utan hur djur lever beror i stort på i vilken miljö de lever. Man kan säga att det är under "stränga förhållanden" (dvs. under resursbrist) djurens sanna natur visar sig. Äkta flockdjur kommer fortfarande leva i flock även under resursbrist eftersom själva flocken är livsviktig för deras överlevand. Solitära djur kommer leva ensamma under sådana förhållande. Under goda förhållanden kan dock flockdjur bilda enorma flockar och solitära djur kan även de bilda flockar.

Man kan säga att den grundläggande distinktionen mellan flockdjur och solitära djur går vid om flocken är nödvändig för överlevnad eller inte.

"Kattflockar" dvs. kolonier ser vi i princip bara i tätorter där det finns någon slags födokälla. Kastar vi uta 100 tamkatter i ödemarken utan mänsklig hjälp kommer de inte bilda flock. De enda stabila flockarna som då finns är kattmammat och kattungar som behöver sin mamma (dvs. när flocken är livsnödvändig).

Man kan tro att detta inte spelar någon roll eftersom våra tamkatter inte lever i ödemarken, men det är ju efter de förhållandena som de har evolverat och det tar sig uttryck i deras beteende. Vi behöver veta detta och förstå vad det innebär för att kunna hålla katter på ett bra sätt. Vi måste förstå att resursbrist kan råda även hos en vanlig kattägare, även fast katterna får mat. Resurs är även tex. revir/hemområde, gömslen, spaningsplatser, markeringsposter (tex. klösträd) osv. 

Solitära djur hålls ofta tillsammans med artfränder (i tex. djurparker) inte för att vi har bristande kunskap om djuren utan för att det är en form av berikning, men detta funkar bara om det råder tillräckligt goda förhållanden. Unga björnhanar i grupp är ett sådant exempel, men gör det faktum att det går, under vissa omständigheter, björnar till flockdjur?

#22

Angående hankatter som dödar andras kattungar. Det går att läsa i boken du anklagar Lundmark för att inte ha läst dvs. Turner & Bateson.

Efter att ha varit med på Djurskyddskonferensen förra torsdagen, där forskningsprojekt presenterades, inte gällande katter, men t ex kor, blir jag orolig i allmänhet. Jag ställde en fråga angående den mänskliga faktorn i forskningen och fick som svar att de hade alla blivit utbildade. Att kon i detta sammanhang kanske inte tyckte om den som skulle inspektera den, dvs i detta fall skulle man se hur social kon var, genom att man skulle kunna lägga handen på dess mule, tänkte man inte på….Mao belastade man kon för att kontrollanten inte kunde lägga handen på dess mule…..

Den nya DL ska baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Vi som djurägare har erfarenheten och till viss del gör vi ju faktiskt forskning fast vi inte tänker på det. Detta lyfts inte fram. Hur forskningen sedan används är diskutabelt! Den forskning som bedrivs är kvantitativ, logisk deduktiv, inte kvalitativ. Man försöker alltså få fram det som kan mätas kvantitativt. Frågan är hur skall man forska på varför ett antal katter knör ihop sig på en mindre yta, t ex i sängen eller i stolen, när det finns bestämmelser vilken yta det skall vara på en liggplats i föreskrifterna, med den kvantitativa forskningens metod?

Vad man sedan gör med denna forskning är att föra över den på andra djurslag, som har ett annat beteende eller andra fysiska förutsättningar. Tex katter jmf med korthåriga hundar, när det gäller  hur de klarar av kyla. Eller en forskningsartikel, som handlar om vad som stressar djur i fångenskap och vad man bör tänka på när det gäller detta, använder man för att säga att katter som är förvildade/skygga ska/bör avlivas! Ändå nämns katter bara i en enda mening!

Väldigt bra artikel, förresten!

Japp, Statens Jordbruksverket blir ju den som har och fortsättningsvis kommer att ha tolkningsföreträde. Som Slampen här t ex nämner så har SJV använt inkonklusiv forskning på hur korthåriga hundar klarar av kyla och påstår att "samma gäller ju katter" och med denna hänvisning så har länsstyrelsen i sin tur ansett att man kan förelägga om förvildade TNR katternas behov av en byggnad i full takhöjkd, med fönster, elektricitet och belysning. (http://v2.goteborgskatthjalp.com/images/docsdownload/Ang%20Jordbruksverkets%20svar%20till%20G%C3%B6teborgs%20Katthj%C3%A4lp%20om%20h%C3%A5llande%20av%20katt%20utomhus.pdf)

När man frågar SCAW (SLU:s Nationella centrum för djurvälfärd), som har gjort utlåtanden om korthåriga hundar, om vad de ur vetenskapligt synpunkt anser om att SJV urskiljningslöst användar forskning på hund (som dessutom är inkonklusiv) som enda underlag i ett yttrande om katter så får man som svar att de inte har en åsikt om det och att SJV får göra som de vill!

So far "forskning och bepröfad erfarenhet"….