Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Ny kategori 000. Vanliga frågor - FAQ - ej för diskussion! 001. Kattambassadörer TNR/Skygga Katter 02. Hittekatter i Fokus 03. Hittekatter i media 04. Katthem, jour- & stödhem, föreningar 05. Kattens status 06. Kastrering, ID-märking, Vaccination 07. Djurskyddsfrågor 08. Bilder & Filmklipp 09. Goda ideér, råd och tips! 10. Huskatten 11. Kattsjukdomar & problem 12. Kattmats relaterat 13. Kattprat i allmänhet 14. Katter söker hem! / Katter sökes! 15. Bortsprungna/upphittade katter 16. Transporthjälp önskas/erbjudes 17. Solskens- och molnhistorier 18. Evenemang på Katthemmen/ Kampanjer 19. Insamlingar, Auktioner 20. Dagens Ros & Ris! 21. Till minnet av 22. OT Utanför ämnet 23. Utsatta djur av annat slag 24. Annonsdiskussioner 25. Information om Forumet & oss Medlemmar Ny kategori
8. Kattens status/Djurskyddsfrågor

Hemlös – vem bryr sig?

2015-12-29 11:51 #0 av: Uppkatten

Många hemlösa katter är nära nog ”osynliga”. Men även de mer synliga har ofta svårt att bli sedda…

Så här års blir några av dem plötsligt lite synligare. De övergivna, vilsna och hemlösa katterna. Inte de allra skyggaste förstås. De gömmer sig fortfarande och försöker att inte bli upptäckta. Men de katter som ännu känner en närhet till oss försöker visa att de finns där ute och att de behöver vår hjälp lite extra mycket så här års.

De gör det på olika sätt. Genom att stilla betrakta oss på avstånd. Genom att försöka ta sig in till oss - i våra bostäder eller på våra arbetsplatser. Genom att försöka påkalla vår uppmärksamhet med jamningar. Eller genom att stryka sig mot oss och försöka komma nära intill. De som vågar – och de som fortfarande orkar – hoppas på så sätt nå fram till oss. Viskar ljudlöst att de behöver vår hjälp.

Men många hemlösa katter undviker oss istället. Skygga, tysta, gömda, frusna, hungriga och i många fall avmagrade och sjuka finns de där. ”Osynliga”. De förflyttar sig i skymning, mörker, gryning. Så tyst och så undvikande att vi knappt märker av att de finns runtomkring oss. Trots att de hela tiden lever i vår närhet. Omkring 100 000 katter som akut behöver vår hjälp för att inte drabbas än hårdare av undernäring, förfrysningsskador och sjukdom följt av en långdragen plågsam död.

De katter som fortfarande visar sig för oss – framträder ofta lite tydligare nu mot mörkret och snön. För nu känns det plötsligt obehagligt och fel när vi ser dem. När de letar efter mat vid fågelbordet som vi har satt upp. När de söker efter något ätbart kring soptunnorna. När de håller till vid gatuköket eller borta på soptippen. När de stryker förbi kring ladugårdar och stallar. När de kikar fram från hålet i husgrunden där de har sökt skydd.

Flera av oss noterar att de finns där nu och säger att katter inte ska vara ute i snö, blåst och kyla. En och annan påpekar att katten har gått ner i vikt – jämfört med i somras. Säger att den verkar hungrigare nu.

Ja, för i somras såg allt så ”rätt” ut när den gick omkring här i området.

Men inte nu längre.

I somras tyckte vi att det var trevligt med en katt som höll till ute på gården. Lite som i Bullerbyn. Men nu sitter katten där ute i kylan, i timtal i sträck, vid alla tider på dygnet. Avmagrad. Hungrig. Pälsen är inte lika fin längre och katten haltar på ett bakben.

Det känns som om den tittar anklagande på oss. Som om den förväntar sig något av oss.

Som om vi inte har nog med vårt eget…?

Den blir kvar ute. För den bor säkert någonstans. Hos någon granne. Säkert är den hemma ibland, och får mat. Den väljer nog själv att vara ute. En riktig strövar-katt som gillar snö, kyla och blåst. En kämpe som inte mår bra av att tvingas vara inne.

Och hungrig, ja det är väl de flesta katter, nästan jämt om man tänker efter? Se på familjens egen hustiger där borta vid brasan. Visst är hon väl hungrig för jämnan när hon är vaken? Nej, allt är säkert i sin ordning. I önskad ordning. För det är enklast så. När saker och ting är som de ska vara. När man slipper bry sig så mycket.

Förresten så kan man inte bara TA någon annans katt. Det är ju för tusan att stjäla. Och kanske kan man föra in smitta till den egna katten om man tar in en vilt främmande katt... Och veterinärvård kostar skjortan, för så var det ju när den egna katten blev förkyld här om året. Och inte var den visst försäkrad heller… Nej, visst nej. För vi behövde ju åka till Thailand det året. Och skaffa nya mobiler. Vi hade ju redan haft de gamla i över ett år.

Förresten så blir ägarna säkert arga om man tar deras katt till veterinären. Utan att fråga dem först. När det kanske inte ens behövs. Katten har nog alltid sett ut så där – under tidigare vintrar, utan att klaga över det på något sätt. Fast på någon annan ort förstås. Innan ägaren flyttade och bosatte sig här. Någonstans. I närheten säkert.

För katter är sega djur. Det vet ju alla. Det är naturligtvis inte en slump att man säger att katter har nio liv.

Förresten så skulle ingen annan lägga ut pengar på VÅR katt bara för att den såg lite krasslig ut. Klart att ingen förväntar sig det. Allra minst katten.

Folk ser - kanske.

Folk reagerar - kanske.

Men få av oss tar ett steg till – och agerar när vi möter en vilsen eller hemlös katt.


Vad kan vi göra? Vad kan vi uppmana våra vänner, grannar och bekanta att göra?

  1. Se-reagera-agera om en katt verkar fara illa. Inga katter klarar sig ute på egen hand.

  2. Ge katten mat, vatten och skydd mot väder och vind.

  3. Se till att katten får nödvändig veterinärvård.

  4. Eftersök kattens ägare.

  5. Ställ katten i kö till ett katthem, eller omplacera den själv om ingen ägare hittas.

  6. Ge stöd till de seriösa katthem och katthjälpsorganisationer som arbetar enligt en No Kill-policy.



Anmäl
2015-12-29 12:34 #1 av: Jassan

Fint skrivet! Du är duktig på att skriva! Jag blev tårögd. Frågan är just om de hemlösa katterna är osynliga eller om man väljer att inte se dom?  Jag har haft katter som jag har tagit hand om o jag har en just nu som jag försöker få tam. En person han frågade mig hur det kommer sig att alla hemlösa katter just kommer till min dörr? Jag svarade att dom kommer till hans dörr oxå om han bara öppnade sina ögon...

glit61.gif

Anmäl
2015-12-29 12:48 #2 av: Uppkatten

#1 Tack Jassan!

Jag tänker att om man väljer att inte se så blir de "osynliga"... Men många hemlösa katter är ju också så skygga att människor kan uppleva att de inte finns där ("syns de inte så finns de inte"). Jag tycker ditt svar till mannen du berättar om var bra. Det ligger mycket i det. 

Anmäl
2015-12-29 21:02 #3 av: Tarotstollan

Så fint skrivet! Denna artikel borde finnas i varje dagstidning!Tummen upp

Anmäl
2015-12-30 17:28 #4 av: Katthemsmatten

Precis som Uppkatten skriver finns det många katter som är näst intill osynliga, utom för oss som är insatta i problematiken och ser de spår de lämnar. Just nu är det extra svårt att upptäcka dem. De håller sig väl dolda av rädsla för de smällare man skjuter av så här års. Enda spåret av dem är att maten vi lägger ut varje natt är försvunnen på morgnarna innan det ljusnar. 

Medarbetare Hittekatter iFokus

Anmäl
2015-12-30 17:32 #5 av: ElisabethB

Ja, så sant och sorgligt. Önskar jag kunde göra mer för att hjälpa, men har tyvärr inte möjlighet att göra mer..

Anmäl
2015-12-31 23:02 #6 av: evastar

Detta är verkligen ett viktigt upprop för oss alla att föra vidare.

En sorglig verklighet men som vi kan hjälpas åt att försöka förändra till något bättre. Varje katt som får ett liv i trygghet är en seger och glädje och inspirerar till att ge ytterligare en katt ett hem i trygghet som inspirerar till att fortsätta arbetet att ge ytterligare en katt  ett hem i trygghet som...Det är så vi måste jobba, antar jag.

Anmäl
2016-01-02 22:57 #7 av: burmamys

Väldigt fin, viktig och välskriven artikel! Tycker du borde länka till den på Katter ifokus, så ännu fler kan läsa den.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.