Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Ny kategori 000. Vanliga frågor - FAQ - ej för diskussion! 001. Kattambassadörer TNR/Skygga Katter 02. Hittekatter i Fokus 03. Hittekatter i media 04. Katthem, jour- & stödhem, föreningar 05. Kattens status 06. Kastrering, ID-märking, Vaccination 07. Djurskyddsfrågor 08. Bilder & Filmklipp 09. Goda ideér, råd och tips! 10. Huskatten 11. Kattsjukdomar & problem 12. Kattmats relaterat 13. Kattprat i allmänhet 14. Katter söker hem! / Katter sökes! 15. Bortsprungna/upphittade katter 16. Transporthjälp önskas/erbjudes 17. Solskens- och molnhistorier 18. Evenemang på Katthemmen/ Kampanjer 19. Insamlingar, Auktioner 20. Dagens Ros & Ris! 21. Till minnet av 22. OT Utanför ämnet 23. Utsatta djur av annat slag 24. Annonsdiskussioner 25. Information om Forumet & oss Medlemmar Ny kategori
7. TNR

Hur katter anpassar sig till kallt klimat

2013-01-26 10:51 #0 av: Lena

Det är inte ovanligt att människor undrar om Trap Neuter Return-metoden (TNR) verkligen bör bedrivas på hemlösa katter i Sverige då man anser att katter inte är anpassade till det svenska klimatet och av denna anledning skulle frysa på vintrarna. I denna artikel, som är sammanställd med hjälp av 3 svenska expertyttranden och några vetenskapliga studier i ämnet, förklaras det varför katter som lever utomhus året runt och som har anpassat sig till kallt klimat, utmärkt klarar våra svenska vintrar.

Denna artikel är skriven av Göteborgs Katthjälp. Den är publicerad med tillstånd av föreningen.

--------------------------------

Vi vill  särskilt tacka professor Krister Sällvik för faktagranskningen samt tillägg i artikeln!

KATTEN, ETT DÄGGDJUR

Katter är däggdjur och liksom andra däggdjur håller de sin kroppstemperatur relativt konstant. De är så kallat varmblodiga eller ”endoterma”. Andra djur, som till exempel kräldjur, låter sin kroppstemperatur variera med omgivningens temperatur. Däggdjurens strategi, att hålla kroppens temperatur konstant, har visat sig vara mycket framgångsrik, eftersom den gör det möjligt för dem att anpassa sig till i stort sett alla tänkbara klimat, från tropiska till arktiska. Detta gäller även kattdjur vars olika arter lever i olika klimat. Det som för det mesta begränsar däggdjurens utbredning är tillgången på föda.


TERMISK KOMFORT – DJURETS VÄRMEBALANS

För att kunna anse att ett djur har anpassat sig till ett visst klimat så ska djuret kunna upprätthålla sin kroppstemperatur under rådande betingelser.  Enkelt uttryckt: bortförd (förlorad) energi måste kunna balanseras med tillförd energi om kroppstemperaturen skall hållas konstant.  Denna mekanism kallas för ”värmebalans” och kan beräknas enligt de s.k. grundläggande fysikaliska lagar för värmetransport.

För lantbruksdjur har Jordbruksverket definierat ”termisk komfort” som följande:

”Djuren har termisk komfort inom den s.k. termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans. Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av den nedre kritiska temperaturen och uppåt av den övre kritiska temperaturen. När omgivningen har en temperatur under den undre kritiska temperaturen måste djuren öka sin ämnesomsättning och äta mer foder för att behålla sin kroppstemperatur. Vid temperaturer över den övre kritiska temperaturen kommer djurens kroppstemperatur att stiga på grund av att de av fysikaliska skäl inte kan bli av med sin överskottsvärme. De kritiska temperaturgränserna påverkas av en mängd faktorer såsom djurets vikt, djurets hälsa, utfodringsintensitet, lufthastighet, luftfuktighet, liggytor, strö, antal djur i gruppen samt djurens möjlighet till rörelse.”

Denna definition gäller självklart också för katter, även om den inte finns medtagen i djurskyddsföreskrifterna för katter.

slottsskogen1
Katter som är anpassa till kallt klimat fryser inte på vintrarna.
På bilden syns en av katterna från TNR-kolonin i Slottsskogen.


BORTKOMNA INNEKATTER

En innekatt som råkar komma bort utomhus på vintertid har inte hunnit anpassa sig till det kalla utomhusklimatet och har därav en smal ”termoneutral zon”. Kan katten inte längre producera tillräckligt med kroppsvärme, dvs hamnar  den utanför sin termoneutrala zon, så kan katten inte längre uppnå termisk komfort och då riskerar den att få köldskador eller ännu värre, bli nedkyld och kanske dö.

Det är ett vanligt misstag, när man ser en katt med köldskador, att anta att katter inte kan anpassa sig till kallt klimat. Anledningen till att vissa katter får köldskador och andra inte beror på den individuella kattens vanliga livsstil. Innekatter, utekatter, ladugårdskatter, hemlösa katter och förvildade katter har alla olika och individuella termoneutrala zoner och klarar därmed olika utomhusklimat. En innekatt som kommer bort utomhus vintertid hinner inte anpassa sig till klimatet och kan därav få köldskador om det är riktigt kallt. En katt som har anpassat sig till vinterklimatet klarar sig däremot utan problem.

HUR ANPASSAR SIG DÅ KATTER TILL KALLT KLIMAT?

Det finns olika mekanismer som gör att katter kan anpassa sig till kallt klimat. 

1.    De ökar sin isolering.

a.    Katter utvecklar längre och tätare päls vid behov av ökad isolering mot omgivningen. (Hensel & Banett, Michanek)
b.    Mängden underhudsfett ökas för ökad isolering. I klimat med kalla och långa vintrar som i Sverige så bildas även s.k. brunt fett (mer om detta längre ner).

2.    De ökar sin värmeproduktion

På kort sikt kan djur med gott hull använda kroppsreserver för att upprätthålla kroppstemperaturen.  I situationer där förlusten av kroppsvärme blir större än den genom metaboliska processer tillförda energin är ett av alternativen att upprätthålla kroppsvärmen att öka graden av kroppens värmeproduktion.  Detta kan ske genom muskelskakningar (”shivering”) eller genom ”non-shivering”-mekanismer, som innebär förändringar i den cellulära förbränningen, styrd av hormoner. Möjligheten att generera värme genom ”non-shivering”- mekanismer finns hos de flesta däggdjurens ungar men utvecklas även hos vuxna djur som utsätts för kronisk kyla.  (Young et al.)


BRUNT FETT

I praktiken har alla däggdjur, om nödvändigt, möjligheten att bilda den speciella vävnaden ”brun fettvävnad” som producerar extra värme.  Brunt fett har fler blodkärl än vanligt vitt fett och har många fler s.k. mitokondrier än vanliga celler och det är i dessa mitokondrier som värmeproduktionen sker. 

Fördelen med brunt fett är att denna extra värmeproduktion inte är obehaglig, såsom det huttrande vi människor normalt förknippar med att vara i kallt klimat, men däremot fungerar som en del av den vanliga ämnesomsättningen som normalt håller kroppen varm.  (Nedergaard)

Den bruna fettvävnadens extra värmeproduktion finns inte normalt hos vuxna tamkatter men bildas när djuret utsätts för kyla(Loncar et al., Canon & Nedergaard). Detta sker redan vid kortvarig utsättning för kyla (Loncar et al). Kapaciteten höjs till dess djuret inte ”fryser”, dvs inte börjar huttra. Förutsättningen för att denna mekanism skall kunna fungera är att katten kan få tillräckligt med mat, och det är en fördel om den vid vila kan befinna sig i en bo-liknande situation, dvs så att den värme som frigörs inte försvinner så lätt, till exempel vid tillgång till någon form av isolerad låda. Detta gäller speciellt under väderförhållanden med blåst och regn som faktiskt ofta har större negativa effekter på djuren än torr kyla. (Nedergaard)

Det finns ett antal vetenskapliga undersökningar som visar att specifikt katter också har möjligheten att bilda brunt fett och det finns idag ingen tvekan om att producering av brunt fett är just den mekanismen som sätts igång även hos katter som utsätts för kyla. (Cannon &  Nedergaard, Hensel & Banet)

HUR MÅNGA MINUSGRADER KLARAR EN KATT?

Beräkningen av hur många minusgrader en katt klarar utan problem kan göras när man vet kattens vikt, foderintag och pälstjocklek. 

Väger katten 3 kg, har 10 mm tjock vinterpäls, får underhållsfoder (15 MJ/dag i omsättbar energi) och beter sig naturligt genom att kura ihop sig blir den undre kritiska temperaturen (UKT) - 2°C. Får katten 1,5 gånger underhållsfoder blir UKT -25°C. (Sällvik)

De flesta vuxna katter som bor utomhus året runt väger mer än 3 kilo och har en längre vinterpäls än 10 mm. Högre vikt ger ett mer gynnsamt förhållande mellan kroppsmassa och kroppsyta (mindre värmeförlust) och längre päls ger bättre isolering.  Har katten dessutom tillgång till en isolerad koja och/eller har den möjlighet att sova tillsammans med andra katter så minskar den sin värmeförlust ytterligare och kan katten med 1,5 gånger underhållsfoder klara ännu lägre temperaturer än -25°C utan problem. Det är alltså helt uppenbart att katter som har anpassat sig till våra svenska vintrar inte har några som helst problem med att behålla kroppsvärmen.


TRAP NEUTER RETURN-METODEN GER UTMÄRKTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HEMLÖSA KATTER ATT TA SIG IGENOM VINTERN

Genom praktisering av TNR får förvildade katter på flera sätt hjälp med att enkelt och utan förlust av djurvälfärd ta sig igenom de svenska vintrarna. 

Det är allmänt känt att kastrering av katter, förutom en minskning av könsrelaterade problem, resulterar i att katten ökar i vikt. En studie på förvildade katter visade att katterna efter kastrering hade markant mer underhudsfett än innan, vilket bidrar till en bättre kroppsisolering.  (Scott et al.) Regelbunden utfodring garanterar att katten enkelt kan upprätthålla sin kroppstemperatur. Tillgång till isolerade kattkojor och ev. möjligheten att sova tillsammans med andra katter gör att det blir ännu enklare för katten att upprätthålla termisk komfort.  

HUR SKA EN KATTKOJA SE UT?

Kojan ska erbjuda skydd för vind och nederbörd. Då katten ska värma upp kojan genom avgift av kroppsvärme så ska kojan inte vara för hög i tak (ca 45 cm.)  Kojan ska vara isolerad i botten, väggar och tak samt ska ha kattlucka och/eller vindskydd. Värmen hålls kvar bättre genom isoleringen. Katten avger värme till luft och golv. För att minska ledningsförlusterna till kojans golv är det mycket effektivt med ett liggunderlägg, t ex genom en filt eller halm. En filt eller annat liggunderlag gör underverk. Prova själv genom att sätta dig på en kall sten med eller utan sittunderlag!

Ladda ner vår byggbeskrivning till hur man bygger ett isolerat katthus här.

 


Källor:

Adaptive changes in cats after long-term exposure to various temperatures, H. Hensel and M. Banet, J. Appl. Physiol.: Respirat. Environ. Exercise Physiol. X(4): 1008-1012, 1982.

Physiological adaption to the environment, B. A. Young, B. Walker, A. E. Dixon and V. A. Walker, Journal of Animal Science 1989, 67:2426-2432.

The Effect of Intermittent Cold Treatment on the Adipose Tissue of the Cat - Apparent Transformation from White to Brown Adipose Tissue,
D. Loncaae, L. Bedrica, J. Mayer, B, Cannon, J. Nedergaard, B. Afzeiius, A. Svajger,  JOURNAL OF ULTRASTRUCTURE AND MOLECULAR STRUCTURE RESEARCH 97, 119-129 (1986)

Biochemical aspects of acclimation to cold, B. Cannon and J. Nedergaard, Journal of. Therm. Biol. Vol. 8,. pp. 85 to 90, 1983

Body Condition of Feral Cats and the Effect of Neutering, K. C. Scott, J. K. Levy, . P. Gorman & S. M. Newell Neidhart (2002), Journal of Applied Animal Welfare Science, 5:3, 203-213, 2002

- Yttrande Vet. Med. Dr. Per Michanek, september 2012, Angående katters påstådda behov av uppvärmda hus.

- Yttrande Professor Jan Nedergaard, september 2012, Rörande katters möjlighet att anpassa sig till ett kallt klimat.

- Yttrande Professor emeritus Krister Sällvik, september 2012, Yttrande till Göteborgs Katthjälp huruvida deras ”kattkoja” klarar att ge katterna termisk komfort vintertid och att katterna kan bete sig naturligt.

 

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2013-01-26 11:04 #1 av: Lena

Jag vill tacka Göteborgs Katthjälp som låtit oss publicera denna artikel. En artikel som ger oss möjligheterna att lära oss mera om TNR-metoden och hur den fungerar i kallt klimat.

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2013-01-26 15:17 #2 av: Lena

OBS! Artikeln ska nu inte missuppfattas som att det är okey att låta katter gå vind för våg utomhus. Det är det naturligtvis aldrig. Katter i en TNR koloni är långt ifrån lämnade vind för våg. De har ju sin tillsyn och god tillgång på näringsrikt foder samt kattkojjor - allt det där som hemlösa katter annars inte har.

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2013-01-26 16:09 #3 av: Andina

Tack för en väldigt bra artikel! Det är skönt att få lite andra vinklar på katter i vinterkyla! Det är intressant hur kroppen fungerar och vad mycket den kan!

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Anmäl
2013-06-15 12:33 #4 av: Lena

Allt för många går fortfarande och tror att TNR inte passar i vårt Svenska klimat. Därför är denna artikel viktig att läsa!

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2013-06-16 15:50 #5 av: Gatukorsning

Tassar upp en viktig artikel!

Lite extra tid, lite extra omtanke, lite extra tålamod och så lite extra kärlek är allt som behövs för att låta en skyggis tassa sig in i ditt hjärta!

Anmäl
2013-11-15 20:01 #6 av: Lena

Puttar upp denna artikel på förekommen anledning! 

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2013-12-03 23:55 #7 av: Achatina

Får alla katter (oavsett rasursprung) vinterpäls eller är det exluderat rent genetiskt ur mer exotiska raser (och blandraser med inslag av de raserna)?

Min huskatt tycks inte få någon vinterpäls trots att han är ute några timmar varje dag. Övriga katter i hushållet har redan tjock och tät vinterpäls även om de är ute kortare tid och inte varje dag.

Anmäl
2014-03-09 10:27 #8 av: Lena

#7 Det är ju både pälsen som blir tjockare och underhudsfettet som påverkas och förändras hos året runt utelevande katter. Om katten bara är ute några timmar per dag sker inte den här förändringen - i alla fall inte fullt ut. Det är hos katter som lever ute dygnet runt som den här processen äger rum. Det borde ske även hos exotiska raser men jag misstänker att det inte finns så mycket underlag på det då raskatter sällan blir hemlösa. Skulle de bli det får de snabbare någon som tar hand om dem. 

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.