Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Ny kategori 000. Vanliga frågor - FAQ - ej för diskussion! 001. Kattambassadörer TNR/Skygga Katter 02. Hittekatter i Fokus 03. Hittekatter i media 04. Katthem, jour- & stödhem, föreningar 05. Kattens status 06. Kastrering, ID-märking, Vaccination 07. Djurskyddsfrågor 08. Bilder & Filmklipp 09. Goda ideér, råd och tips! 10. Huskatten 11. Kattsjukdomar & problem 12. Kattmats relaterat 13. Kattprat i allmänhet 14. Katter söker hem! / Katter sökes! 15. Bortsprungna/upphittade katter 16. Transporthjälp önskas/erbjudes 17. Solskens- och molnhistorier 18. Evenemang på Katthemmen/ Kampanjer 19. Insamlingar, Auktioner 20. Dagens Ros & Ris! 21. Till minnet av 22. OT Utanför ämnet 23. Utsatta djur av annat slag 24. Annonsdiskussioner 25. Information om Forumet & oss Medlemmar Ny kategori
11. Solskens- och molnhistorier

En totalförvandling

2006-12-13 02:39 #0 av: vanessa

På en vacker plats, låg denna fina katt. Folk hade passerat henne dag efter dag medan hon väntade på att någon skulle stanna. Ingen stannade förrän dagen hon lagt sig ner för att dö. Mitt på vägen. Skator flockades runt henne i väntan på det sista andetaget. Då räddades hon av en vänlig själ som kontaktade Djurhjälpen.

Vi väntade på henne, och hade hört att katten de funnit hade svält. Men det vi såg när hon kom fick oss alla att chockas. Med tanke på att vi är vana vid att se tragiska fall, så var detta ändå mer än vi kunde ta. Inte ett torrt öga fanns på katthemmet.

Här behövs det ingen förklaring. Skrämmande smal.
Här behövs det ingen förklaring. Skrämmande smal.

Utsvulten var en underdrift. Hon vägde som en kattunge, fastän hon var vuxen. Vikten om jag minns rätt var ca 1,5 kg. Hon hade liggsår efter att ha legat ute med absolut inget fett på sig. Att hon var en raskatt överraskade oss. Det vi såg framför oss var en colour point perser, i den äldre stilen. Hennes päls var så tovig att varje steg måste ha varit en kamp för henne, då skinnet drog i hennes skinn. Jag provade att sätta handen runt hennes midja, och mina fingrar möttes.

Bild på hennes liggsår.
Bild på hennes liggsår.

Tovorna rakades bort. Vi började långsamt att ge henne mat. Allt för att hennes mage inte skulle protestera. Så lite mat många gånger om dagen. Vi kände att hon inte skulle vara kvar i karantänen i 14 dagar då hon pockade på vår uppmärksamhet varje gång vi mötte henne i karantänen. Vi möttes av ett glatt kurrmjau och vackra blå ögonen. Hon gick i en åtta runt våra ben och tiggde klappar och kärlek. Så hon fick flytta till en av volontärerna. Själv ville jag också ha henne, men med min osociala katt gentemot ett ensam hem för henne. Så hon flyttade tillfälligt.

Trots polisanmälan med mera så hittades aldrig ägaren.

Ni förstår nog vad jag ska säga nu. Det blev inte ett tillfälligt hem. De adopterade henne och idag är det en mycket lycklig katt som mår bra. Rund och go. Älskar sina promenader i den vackra omgivningen. Följer gärna med matte när vi vill visa upp henne tillsammans med bilderna hur hon såg ut en gång. Då sitter hon snällt och klappas av små och stora. Detta är en bekymmersfri katt vars största problem idag är i vilken säng hon ska sova i.Nöjd katt. Foto Per Haglund
Lycklig katt i sitt underbara hem. Foto Per Haglund.

Relaterade länkar

Av: vanessa

Datum för publicering

  • 2006-12-13
 

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2006-12-13 03:49 #1 av: Faxlin

Ohh, den här hade jag missat Vanessa. sådana här historier får det att snöras ihop i bröstet på en och det blir svårt att andas. Den vanvården hon var utsatt för, smärtan, och lidandet. Usch, jag skulle kunna säga så mycket, men kommer inte på något som inte skulle censureras. Så jag bara tänker dem högt här hemma.

Så underbart att höra om att hon fick ett underbart hem till slut,

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Anmäl
2006-12-13 09:03 #2 av: Pelusa

Herregud......vilken fruktansvärt sorglig syn. Blir alldeles skakis.
Det är bara att konstatera, vi lever verkligen i ett kallt, teknologiskt samhälle idagSkrikandes 

Miljoner rosor till alla hyvens hedersknyfflar till livräddare och djurhjälpare, som klarar av att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt!

/Pelusa

Anmäl
2006-12-13 10:50 #3 av: evamojje

att läsa sådana här historier får mitt hjärta att krossas...så skönt att hon sen fick ett hem där hon e älskad och ompysslad..

Tassar från Eva & Mojje

Anmäl
2006-12-13 11:49 #4 av: Engla

Stackars fina katt. Hur kan man göra så mot något djur? Vad bra att hon trivs med livet idag? På vilket sätt ville folk inte hjälpa henne när de såg i vilket skick hon var i?

/Änglakatterna - medarbetare på Hittekatter och på Katthemmet Kompis

Anmäl
2006-12-13 13:00 #5 av: Sidentass

åhhhh...jag finner inga ord..arma, lilla, svaga, lilla misse..är så rörd, så tagen..allt tack som finns till den, de själar som räddade kisse. Tänk...att misse mår så gott idag, det gör mej lycklig på ett alldeles speciellt sätt...

Anmäl
2006-12-13 13:36 #6 av: modellflickan

Så svårt för mej att begripa att ingen ingrep först. Vad är det för kalla människor egentligen? Urk!

Jag beundrar er sanna djurvänner och eldsjälar som gör ett sånt fantastiskt jobb. Ni är riktiga hjältar!

Anmäl
2006-12-13 13:38 #7 av: vanessa

Oj, det var inte min mening att göra er ledsna. Ville berätta ett tragiskt öde som förvandlades till ett paradis på jorden. För det är där hon befinner sig nu. Så älskad att det inte ens går att förklara.

Hon hade tydligen hängt runt på denna fina plats en lång tid. Där rikemansmänniskor hänger med klubbor och bollar ni vet... Det kan man om inte annat se på hennes kropp. Hon är dessutom inte en hejare på att jaga enligt matte.

Så de ville väl inte lägga sig i det hela och "såg" inte henne. Vilket enligt utsago inte gick att undvika då hon tydligen pockade på uppmärksamhet. Men detta har jag inget bevis för utan sådant man luskat ut av de som kom in med henne.

Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2006-12-13 13:44 #8 av: bananacosmicgirl

Vilken fin kise hon har blivit! Tänk att det kan gå så bra i slutändan. Naturligtvis blir jag ledsen över att läsa om hur hon hade det tidigare, men man kan ju inte annat än le åt hur hon har det nu!

/Camilla

Anmäl
2006-12-13 13:59 #9 av: Engla
Har du fler solskenshistorier att berätta, Vanessa?

/Änglakatterna - medarbetare på Hittekatter och på Katthemmet Kompis

Anmäl
2006-12-13 15:50 #10 av: Lena

Tack Vanessa för en mycket gripande historia med det lyckliga slut som gamaldags sagor brukar få. En katternas Snövit historia med inslag av Askungen. Obegripligt att folk inte reagerat och hjäpt kissen i sin svåra nöd. I det här fallet var det ju inte frågan om en förvildad huskatt. Glädjande att kissens liv gick att rädda och hon nu lever som en prinsessa. Sådana slut vill vi ha för alla nödställda katter i vårt arma land.

//Lena

//Lena - sajtvärd Katter iFokus & medarbetare Hittekatter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2006-12-13 17:26 #11 av: Ankie

Men du ser, ingen som ville stanna och förbarma sig över katten som ligger och plågas. När hon lägger sig på gatan för att där kanske dö då reagerar någon. Ska det behöva gå så långt?? Tydligen, eloge till den som reagerade och tog sig an katten. Har de gjort detsamma om det legat en människa där, åkt förbi!!! Ja, jag begriper inte hur man kan åka förbi en katt som inte mår bra, man måste väl för i jisse namn göra något. Vad är det med folk?

Härligt att höra att se och höra katten mår bra nu.

Anmäl
2006-12-13 17:26 #12 av: vanessa

Jag har ett gäng berättelser. Har ju hållit på med det här ett tag, så det finns en källa att ta ifrån, jag lovar. Så först ut var Love Tasslös. Nu denna skönhet. Och så får ni vänta nyfiket på nästa sannsaga. Brukar kalla dem sannsagor, så det var väldigt passade det du Lena skrev. Och det vi håller på att utarbeta på hemsidan är alla sannsagor. Det kommer upp nästa år, så ni får ett smakprov.

Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2006-12-13 17:47 #13 av: Engla

Vi väntar med spänning. Hade varit att trevligt att läsa några solskenshistorier så här innan jul.

/Änglakatterna - medarbetare på Hittekatter och på Katthemmet Kompis

Anmäl
2006-12-13 17:59 #14 av: miranda1

Du skriver så fint Vanessa att det går rakt in i hjärtat! Det är sånna historier som ger mig ny energi till att jobba vidare!

/Miranda

Anmäl
2006-12-13 18:28 #15 av: vanessa

Okej, på Englas begäran så ska jag presentera en saga till innan jul. Men det tar några dagar att sortera ut vem det blir denna gång. För jag vill gärna vara den som ger er energi. Tack för den kommentaren Miranda. Det värmde.

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2006-12-13 22:22 #16 av: MariannE11

vad härligt det måste kännas för den fina missen att äntligen ha kommit rätt...fram för fler sådana lyckliga slut! Glad

Anmäl
2006-12-13 22:49 #17 av: vanessa

Glömde att skriva att jag även bjudit på sannsagan Pikacho och sonen Molligan. Kände nästan att de stirrade frågande på mig från sitt första  egna hem. Och granne med dem bor sonen/brodern Newton!

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2006-12-14 03:56 #18 av: cornish

Lilla,lilla älskade katt...tänk om du kunde berätta...
Vad som hänt..
Du sörjde kanske en älskad matte/husse som blivit gammal och sjuk/förvirrad..du verkar ju ha varit älskad av någon en gång eftersom du snabbt litade på,och ville kela med änglarna på katthemmet...Du hade fått kärlek-därför gav du kärlek igen..DU hade inte mist all tilltro till människan trots att du lidit länge..för du visste-det finns sådana som matte/husse...kanske väntade du på just matte eller husse...Eller så visste du att hon/han var borta.

Men nu fick du ett nytt bra hem där du är älskad och älskar igen!

Jag tänker faktiskt alltid också på tragiken bakom många vanvårdade djur..
För det är ju ändå ofta så att vanskötsel av djur beror på att människan blivit sjuk.Kanske helt tappat fotfästet i tillvaron,blivit gammal och senil osv.Dött t.o.m.
Då kan man inte gör så mycket-därför bör man ju som ensamstående se till den biten,om det händer en något.

Sedan finns ju alla dessa man inte kan nämna vid namn-som helt saknar känsla för djur..som inte bryr sig.
Dessa människor bryr sig oftast inte om människor heller.

Men tänk dessa gamla tex- vilken smärta det vore för en förvirrad gammal om dom visste att deras älskade djur gått omkring och virrat runt samt lidit i fruktansvärda plågor pga dom åkt in akut på sjukhus i förvirrat tillstånd och som ingen anhörig har som vetat av djuret??Djuret kanske var det enda dom hade..

Sånt gör mig så ledsen..
Alla ensamma människor..och alla djur som litar på oss som tagit hand om dom!De är så i beroendeställning till oss..

Dessa katter/djur går mitt hjärta går sönder av!!

Ni är helt underbara på Djurhjälpen- att ni orkar..jag skulle vilja ta med alla hem och det går ju inte..

Att ingen bryr sig om en lidande katt förvånar mig tyvärr inte...ingen bryr sig om en människa liggandes livlös  heller...eller en kvinna som skriker på hjälp när hon blir överfallen(hände nyligen här i STHLM)
Alla sakerna lika sorgligt.

Vad är det med människor?-Tror dom att dom är odödliga och aldrig kommer behöva hjälp av någon??Att ensam är stark??
Att om man inte tittar så finns det inte??
Att om man blundar försvinner det??

Aj- vad mitt hjärta gråter...

Anmäl
2006-12-14 21:47 #19 av: vanessa

Så otroligt fint skrivet Cornish.

Tankeväckande. Vi öppnar alltid dörrarna för dödsbon, just av anledningen att djuren inte ska lida när deras ägare dött. Deras sorg räcker mer än väl. Och så tar vi hand om dem som blivit sjuka och inte kan ta hand om katten längre.

Som mannen som hade 29 katter. Han gjorde verkligen allt för dem och hade alla vaccineringar, försäkringar och annat nedskrivet. Han fick stroke, och åkte in på sjukhuset. Hemtjänsten kontaktade oss. Då vi inte kunde ta in hela gänget på en gång, så hjälpte de oss att ta hand om katterna. Ge mat, rensa lådor med mera - dagligen. Mannen fick behålla tre katter. De fortsatte att ta hand om kissarna tills han kom hem. Det gav hopp. Att djuren, något så viktigt för oss även värderades av vårdgivarnarna.

Därför är det så viktigt att ha en plan utifall det värsta skulle hända. Jag har själv en sådan plan för mina katter.

Fördelen med katthemmet är att katterna trivs så bra där. Så jag behöver inte ta hem alla :-). De älskar sitt liv där i väntan på det nya livet och hemmet.

Vad fint du skrev. Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2006-12-14 22:57 #20 av: cornish

Tack Vanessa- och jag beundrar ert jobb otroligt!!

Jag hörde också när jag var hos er på katthemmet just att ni även tar emot katter vars ägare blivit gamla och/eller sjuka..

Ni är fantastiska!

Ni känner ju till detta väl-tyckte bara att det var bra att ta upp denna aspekt-hur många som varit kärleksfulla kattägare kanske ett helt liv-och så kanske pga bristande eget skyddsnät får det sedan stora hemska konsekvenser för deras älskade djur om de blir sjuka.Men skönt att höra att hemtjänst osv. samarbetar med er-och det värmde att just den mannen du nu nämnde kunde behålla 3 katter-det var nog det viktigaste i hans liv!

Eftersom jag jobbat inom vården så bryr jag mig även om oss människor-även om det finns vissa man inte har mycket till övers för om jag ska vara ärlig..Men även i de värsta fall finns ofta förklaringar till folks beteenden- om än ej ursäkter alla gånger..

Jag tror att om man inte älskar djur-då är man ingen människovän heller-och tvärt om..!
(Även om vi tyvärr i historien sett motsatsen-tex Hitler, som konstigt nog ansågs bry sig om djur..Men honom kan man ju ej räkna med-och en riktig djurvän var han ju inte- då han var psykopat utan riktiga känslor.)

Sköt om dig!

Anmäl
2007-06-07 00:28 #21 av: vanessa

Puttar upp det hela med denna numera lyckliga flickan. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2007-06-07 00:59 #22 av: Sidentass

Har läst om denna misse än en gång..vilket fantastiskt slut på en så tragisk historia..underbara ni som räddat missen..tackar stjärnorna för er som kunnat bidra till att misse idag är en lycklig katt!

Sidentass

Anmäl
2007-06-07 01:11 #23 av: rulda

från tårar till ett stort leende. Underbar historia :)

Anmäl
2007-06-07 01:11 #24 av: anebit

Har missat den här tråden.                                                    Ett sånt tragiskt öde som vändes till en solskenshistoria.

Tack djurhjälpen för att ni finns samt alla jourhem...... och alla andra katthem och föreningar.....

Anmäl
2007-06-07 01:50 #25 av: Malou77

*ryser i hela kroppen* .. hur har folk bara kunnat gå förbi utan att stanna ?? Att tänka på att livet har vänt och kisen numera har det bra gör mig glad! Skrattande

Anmäl
2007-06-07 11:03 #26 av: Hennum

åh, så underbart att höra om!!! vilken vacker katt.

Anmäl
2007-06-07 17:51 #27 av: vanessa

Ja, det är alldeles otroligt att folk kunde gå förbi denna katt, som trots allt var tam och ville ha hjälp. Tills hon i princip försvann i vikt och la sig ner för att dö. Stackarn. Men nu är hon prisad som en drottning och lever livet, tack och lov. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2007-06-14 01:07 #28 av: vanessa

Puttar upp med tanke på Hitta hem diskussionen. För hon kommer också att filmas. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2007-06-14 01:16 #29 av: MorganP

Säger ingenting mer än låter det vara en stunds total tystnad.

Nä, kan inte vara tyst, stackars hona som tackeligen numera mår bra. Tack för er insats Djurhjälpen!

Anmäl
2007-06-14 02:02 #30 av: anebit

Åh, jag blir rörd till tårar varje gång jag läser om lilla gumman.

Bra att det kommer med i TV.

Anmäl
2007-06-14 11:29 #31 av: lailas

undrar hur många som gått förbi och bara tittat en blick?sådana som inte bryr si,vilken tur att bli räddad i sissta stuns och sen få ett hem att bli älkad av måste kännas som att komma till sagoriket på en gång..tänk om man slapp se eller höra dessa sorgliga livsöden . men tyvärr är vi människor inte så funtade att alla har den känslan för allt levade som finns på vår jord

 

Anmäl
2007-10-09 23:15 #32 av: Lena

Med tanke på dagens avsnitt av Hitta Hem; Här kan ni läsa Vanessas artikel om Tussan!

//Lena

//Lena - sajtvärd Katter iFokus & medarbetare Hittekatter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2007-10-10 12:40 #33 av: maggan47

har läst den igen, är verkligen ett lyckligt slut, som vi kunde se på TV I går Maggan47 som bara älskar lyckliga slutGlad

Anmäl
2007-10-10 16:07 #34 av: Hawknestgrove

Ja, Tussan var ju med i Djurhjälpens kalender oxkså!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2007-10-14 18:19 #35 av: Ashtar

Vilken vacker/hemsk historia! Blev aldelles gråtfärdig! Men jag är så glad att hon har ett hem nu! Tack för att det finns människor som hjälper djur också!! <3

Anmäl
2007-10-14 18:56 #36 av: Alexej

Om man bara kunde hjälpa alla katter!Gr&aring;ter

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2007-10-14 19:18 #37 av: Jenna-Gun

Jaaaaaaaaaaaaaa samma säjer jag

Jenna

Anmäl
2007-10-26 01:23 #38 av: Lena

Sådana här berättelser ur levande livet behövs för att vi ska får kraft och mod att jobba vidare för de hemlösa och utsatta där ute i kylan. :)

//Lena

//Lena - sajtvärd Katter iFokus & medarbetare Hittekatter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2008-08-31 23:26 #39 av: lilo-nova

Vågar älska hitta hem säger jag bara! Jag älskar det programet! Kyss

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.