Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Ny kategori 000. Vanliga frågor - FAQ - ej för diskussion! 001. Kattambassadörer TNR/Skygga Katter 02. Hittekatter i Fokus 03. Hittekatter i media 04. Katthem, jour- & stödhem, föreningar 05. Kattens status 06. Kastrering, ID-märking, Vaccination 07. Djurskyddsfrågor 08. Bilder & Filmklipp 09. Goda ideér, råd och tips! 10. Huskatten 11. Kattsjukdomar & problem 12. Kattmats relaterat 13. Kattprat i allmänhet 14. Katter söker hem! / Katter sökes! 15. Bortsprungna/upphittade katter 16. Transporthjälp önskas/erbjudes 17. Solskens- och molnhistorier 18. Evenemang på Katthemmen/ Kampanjer 19. Insamlingar, Auktioner 20. Dagens Ros & Ris! 21. Till minnet av 22. OT Utanför ämnet 23. Utsatta djur av annat slag 24. Annonsdiskussioner 25. Information om Forumet & oss Medlemmar Ny kategori
7. TNR

Skygg kattunge hemma-och nu? Del 1

2008-10-14 14:46 #0 av: Alexej

Framförallt-det finns inga vildkatter i Sverige. Om man inte räknar lodjuret som vildkatt. Men ofta kallas förvildade tamkatter felaktigt för "vildkatter". Riktiga vildkatter, som europeisk vildkatt och skotsk vildkatt kan dock inte tämjas. Däremot går en utefödd förvildad tamkatt ofta att få tam. …

Våra "vildkatter" är alltså förvildade tamkatter som vi kallar för skygga katter,  skyggisar. Många av de har haft ett hem nångång och har hamnat ute av olika anledningar. Andra är födda ute,  ofta av en f.d tam katthona. Men det hårda livet utan hem gör alla katter snabbt till skygga katter. Människorna är farliga,  stora,  högljuda och ofta ovänliga mot katter. En katt måste uppsöka närheten till människor för att hitta mat men lär sig samtidigt att vara <u>Hittekatter iFokus fyller två år!</u>försiktigt.

Men vad gör man nu om man får hem en skygg katt,  infångad med fälla,  rädd och fräsande?

Jag har letat på nätet och hittat många tips.

Alla katter är olika precis som vi människor är. Att socialisera en katt är alltid en utmaning som jag inte skulle rekommendera för en nybörjare. Det kan det lätt sluta i en katastrof både för människan och för katten.

Kattungar

Forskning visar att den normala socialiseringsfasen hos kattungar är när de är 3 - 9 veckor gamla och från den 8:e veckan blir det svårare att tämja de för var dag. Men även kattungar upp till en ålder av 12 veckor kan bli tama,  äldre kattungar ofta med en viss rädsla och en liten andel av kattungar (ca 10%) kommer inte att tämjas alls.

I genomsnitt tar en socialisering 2 - 6 veckor beroende på kattungens ålder och grad av rädsla.  Det är svårare med en kull skygga kattungar än med bara en. HPIM1615.JPG

Det första steget är att skapa förtroende och få kattungen att lita på människor. Det bästa är att hålla vilda kattungar i ett begränsat rum (bur) där de kommer att se människor ofta. En del människor föredrar att ha dem lösa i ett litet rum,  men detta kan resultera i "inomhus-vildkatter".  Andra har dem bara lösa under kel- och lektider.  Spendera mycket tid med dem och tala försiktigt till dem. Rör dig  långsamt och tyst för att inte skrämma dem - de kommer att vara nervösa i början. När du är ute från rummet lämna en radio eller TV på,  helst på en "talar" kanal,  för att vänja dem att mänskliga röster är en normal del av katt-livet. En inspelning på band av din röst är ännu bättre.

Ta inte i katten de första dagarna, låt dem återhämta sig från sin förskräckelse över att vara i närheten av människor. Muta kattungen med godbitar så att de accepterar dig som en surrogatförälder. När du närmar dig katten gör det inte med utsträckta fingrar - hoprullade fingrar är mindre hotfullt.

Kattungar behöver mycket kontakt med människor - inte bara fysisk utan också att ha närvaro av människor runt omkring sig. De måste också vänja sig vid det normala dagliga hushållets ljud och aktiviteter om de inte att ska vara rädda för dessa senare i livet.  HPIM1600.JPG

Om du har kattungar lösa i ett rum, umgås sittande på golvet med lite mat som du själv kan äta.  Släpp udda munsbitar nära dig eller erbjud det i fingrarna samtidigt som du pratar med kattungen lugnt och lockande. Efter några dagar kommer deras förtroende att växa och de kommer närmare i hopp om något gott.  Nu kan du påbörja den fysiska kontakten.

Börja med den minst aggressiva kattungen.  Du kan placera en handduk över den och om den förblir lugn,  klappa den försiktigt på huvudet bakifrån.  Närma dig katten alltid bakifrån så att den inte ser dina händer.  Upprepa detta flera gånger under ett antal dagar,  tala lugnt på samma gång.  Stirra aldrig på en kattunge - det är hotfullt.  Om den blir rädd,  sluta klappa,  prata lugnande.  Det sägs att när en rädd kattunge spinner medan du klappar så kampen till hälften vunnen.

När den förblir lugn under kelandet kan du ta nästa steg.  Grip kattungen säkert i nacken,  som sin mor skulle göra,  och placera den på ditt knä.  Håll den på ett säkert sätt,  klappa den och tala försiktigt.  De flesta kommer att försöka gräva huvudet under armen,  många kommer att darra,  så du måste vara lugn och lugnande.  Om kattungen får panik sätt den tillbaka i sin sovplats eller bur och gå tillbaka till  kelarfasen när den har lugnat sig.

I början kan du inte lägga en hand under kattungens bakdel utan att den börja "sparka" men när den har vant sig kommer du att kunna lyfta den som du gör med en tam kattunge.  När du plockar upp eller håller kattungen gör det säkert men bekvämt.  Håll inte för hårt eller pressa den för då kommer katten att koppla ihop hantering med smärta.  Håll inte heller för löst så att den kan ramla ner.  I början kan du behöva använda handskar.

När katten har vant sig att klappas och lyftas kan du börja med att vänja den med andra människor.  Instruera alla noga först,  framförallt barn.

HPIM1613.JPG

Hur lång tid tar det att få en kattunge tam?

Alla kattungar är olika på grund av temperament och hur mycket exponering man har tidigare haft till människor.  En kattunge kommer att utvecklas i sin egen takt allt eftersom den börjar känna sig trygg och säker och utvecklar tillit till den person som tar hand om den.  Du kan inte skynda på saker och ting för då gör kattungen inga permanenta framsteg.  Förstärk socialisering med mycket kattgodis och senare mycket lek och kel.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2008-10-14 15:13 #1 av: TamlinsMatte

Bra text, men glöm inte vikten av en supertam äldre kisse också... Geishan som var mina skyggisars lekkamrat "talade om" att den bästa platsen var ovanpå mig, och det dröjde inte länge innan kattungarna också låg ovanpå mig på natten... men bara så länge jag sov eller i alla fall sov räv... Men ju fler dagar desto större vakenhetsgrad kunde tolereras från tvåbeningen längst ned i kattberget

Anmäl
2008-10-14 15:26 #2 av: Alexej

Det är meningen med artikeln att alla skriver ner sina erfarenheter:)

Jag tror också det bästa hjälpmedel med en skygg kattunge är en tam katt i närheten. Katter iaktar allt och när de ser hur en tam katt kan vara mot människor vågar de kanske göra likadant.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2008-10-14 15:39 #3 av: Fagddu

#2 Då har ju du det allra bästa botemedlet i din pratande underbara hona som bara vill gosas hela tiden. :)

Anmäl
2008-10-15 01:43 #4 av: Lena

Bra och informativ artikel!

"Alla katter är olika precis som vi människor är" den frasen tror jag är viktigast av allt att komma ihåg. Det finns inga absoluta regler - det kan gå bättre än man tror att socialisera även äldre katter. Detta även om det rent generellt är svårare än med kattungar.

//Lena

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2008-10-15 02:15 #5 av: Alexej

Tänkte fortsätta med en artikel om vuxna skygga katter när jag hinner...

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2008-10-15 08:31 #6 av: Marga

Toppenbra!Glad

Anmäl
2008-10-15 10:27 #7 av: Fagddu

Jättebra att ha en artikel att hänvisa till när det kommer folk och frågar. :)

Anmäl
2008-10-15 14:57 #8 av: kattassen

Jättebra artikel. Tänk om alla som får hem skyggisar har denna kunskap då hade det inte behövt bli en massa problem med panikslagna omplaceringar osv.

 

----------------------------------------------------------------------

Kattassen/- medarbetare på Hittekatter.ifokus och Katter.ifokus

 

Anmäl
2008-10-26 17:21 #9 av: MariannE11

Jättebra artikel! Ska se till att skriva ut den o sen praktisera det på två halvskygga kattungar som kom hem till mej sent igår. De är 12 veckor o får dela rum med min 18åring som sitter vid datorn mest hela tiden. De rör sej i rummet o är uppe i fönstret när vi är ute. De äter o bajsar fint. Ska låta dom landa innan vi ser hur planen ska utvecklas för dom. Bilder kommer när dom är redo.

Anmäl
2008-11-29 20:59 #10 av: mica98

Hej.

Läste med stort intresse din artikel om skygga kattungar. I oktober 2006 tog jag hand om en liten kattunge, vars mor var en sk vildkatt. Den lilla kattungen antogs vara född i juni och var alltså mellan 12 och 16 veckor gammal och i stort sett inte alls van vid människor.  Det stämmer verkligen att det tar lång tid att få en sådan katt socialiserad. Jag har gått väldigt långsamt fram med tillvänjningen och det har nu äntligen  börjat ge resultat.  Glad

 För ca 1 månad sedan hörde jag Linus spinna för första gången, när jag var i närheten. Jag trodde först att det var någon av kattflickorna som lät, och upptäckte att det faktiskt var Linus. I förra veckan sträckte han fram huvudet och ville bli kliad under hakan ! Han riktigt njuter av detta gosande och jag blir så glad av dessa bevis på att han har börjat acceptera mig och sitt nya liv hos mig och kattflickorna.  Han var också tidigare ibland väldigt elak mot en av kattflickorna - konstigt nog bara mot en av dem- men även detta, som jag vill kalla vildkattsbeteende, har han lyckligtvis slutat med nu.

Det har verkligen tagit tid att få en liten "vildkattsunge " socialiserad men det har varit värt "besväret" !   Linus och jag jobbar vidare och jag hoppas och tror, att han så småningom kommer att bli lika tillgänglig och mysig som mina andra katter. Han är ju på god väg .

Det som krävs är ett enormt tålamod och att inte gå för snabbt fram med socialiseringen . Det får ta den tid som behövs. Jag har ju "kämpat " i över två år och har först nu börjat se resultat.

Lycka till alla ni som har tagit hand om "vildkatter"! Ge inte upp , det är väl värt allt arbete att se en liten rädd och skygg katt så småningom förvandlas till en härlig och tillgänglig kattkompis.

Anmäl
2008-12-01 00:00 #11 av: fridelfina

Åh, vill gärna läsa om hur man socialiserar vuxen förvildad hittekatt också. Vi håller nämligen på just nu med det hemma hos oss.

   
Anmäl
2008-12-01 00:06 #12 av: Kusten

Håller med ovanstående talare - väldigt bra artikel! Jag har tryckt ut några kopior som jag ger till intresserade och till de som funderar på att ta hand om en skyggis. Även den som handlar om skygga vuxna är ju väldigt bra. Nyttig läsning för en själv också! :)

Anmäl
2008-12-01 00:07 #13 av: Alexej

Finns här!

Hör gärna av dig på forum här om du har frågor:)

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2008-12-01 00:14 #14 av: fridelfina

Tack!

   
Anmäl
2009-06-05 19:11 #15 av: MariannE11

kan verkligen instämma i att en vuxen snäll katt kan göra underverk.... de jag skrev om i #9 blev som förbytta när jag tog in min snällaste kisse... de var 12 veckor o kom utan sin mamma... de tydde sej som små svampar till min kisse..... den ena började spinna av blotta åsynen av en "mamma"katt o dreglade tom.... hon blev väldigt väldigt tam o jag blev ledsen när hon flyttade... väldigt ledsen... hennes bror gjorde stora framsteg han med men var betydligt blygare.... med sin systers mod så blev han en kelgris han med....

men kanske lite tips om man har en mamma som förmodligen inte är tam o ungarna är ca 5 veckor.... baaaaaaara en rent teoretisk fråga....Skäms...det är ju svårare att närma sej ungar om det är en ängslig mamma med....men som sagt.... rent teoretisk fråga....ooops.....det skulle ju kunna komma in en akutfamilj snart.... Skäms

:-)

Anmäl
2009-06-05 19:26 #16 av: Alexej

Med kattgodis eller gott shinka, kykling osv kan man nästan muta vilken katt som helst. Och då blir ungarna också nyfikna. Börjat man då leka med de borde det inte bli så stora problem att få de sociala.

Lycka till:)

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-06-05 19:32 #17 av: MariannE11

*laddar kylskåpet IFALL det skulle dyka upp en kattfamilj*...Flört

Anmäl
2009-06-05 20:09 #18 av: Alexej

Hur många kattungar fick den teoretiska kattmamman?

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-06-05 21:32 #19 av: MariannE11

den teoretiska mamman kan ha tre ungar... teoretiskt är dom rödvita... teoretiskt är dom 5 veckor.....jag kan hålla på hemlisar jag va?.....Cool... eller hur?...

Anmäl
2009-06-05 21:46 #20 av: Alexej

teoretiskt borde det bli så att en av ungarna håller sig till den rädda mamman och 2 är nyfikna och framåt...Flört

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-06-21 15:20 #21 av: Alexej

Puttar upp

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-06-21 21:00 #22 av: MariannE11

teoretiska familjen är här...bra att du puttade upp Alexej...ska läsa på.....Glad... mamman ligger på en byrå o alla ungarna i en hög i ett hörn...3 dagar har teoretiskt gått...

Anmäl
2009-10-07 23:42 #23 av: cala01

Har en undran, har fått höra uttrycket tvångsgosa, dvs hålla i en skygg kattunge så den inte kan smita och tvinga den till kel. För mig låter det jättekonstigt, kan det verkligen vara en bra metod?

Anmäl
2010-02-21 15:44 #24 av: lillmymlan

putt för nyttigheter :)

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket.
*Nalle Puh*

Anmäl
2010-02-21 20:45 #25 av: Alexej

#23 Cala, absolut. En skygg kattunge är osäker och vill fly. Men de brukar slappna av ganska snabbt och inser att det inte är så farligt. Framförallt när man samtidigt kan ge de lite kattgodis.

Men inte att rekommendera med en vuxen katt. Jag tror att då gör tvångsgosning göra mer skada än nytta.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2010-02-21 23:21 #26 av: russin

Mycket av denna texten stämmer så väl in hos mina två småttingar. Kosmos var runt 12 veckor och syster Norpan runt 14 veckor när dom kom till mig.

Jag är tveksam till om dom någonsin komer bli helt tama, för det har varit stiltje nu en tid i framgångarna med dom. Norpan är fortfarande mycket vaksam och jag har hittills inte fått klappa eller smeka henne och måste jag ta henne, så är det när hon sover eller är motad i ett hörn. Dock så slåss hon inte när hon väl är fasthållen. HOn vill gärna vara med och busar gärna med mig och kan ligga en meter ifrån och spinna - men där är det stopp och yar varit så länge nu.

Kosmos har gått tillbaka lite vad gäller framstegen och efter hon blev  vän med min äldre katta, så vill hon inte längre jag ska ta i henne (som mindre kunde hon spinna när jag kelade med henne - numera bara när jag ger henne mat) och inte heller vill hon låta sig klappas:( Hon är lättare än systern att få tag i, men blir mer sur och sprattlar som en sur fisk och vill bort - och är långsint som få. Hon är ond på mig i flertalet dagar efter jag har lyft henne - och tyvärr har jag varit tvungen pga deras öronproblem. Enda gången hon självmant klättrar på mig är när jag äter !

Systrarna bus är nu runt 5 månader och dom får ta den tid som behövs. Troligtvis blir dom aldrig helt tama som det känns nu, men lite bättre kommer det förhoppningvis bli - och om inte, så känns det rätt okej ändå. Dom kommer när jag ropar och är med när jag gör saker och ligger i sängen med mig - och bara jag låter bli att peta på dom så är dom nöjdaCool

Anmäl
2010-02-22 00:27 #27 av: Elise79

Såg denna tråd nu, gud så bra att ni puttade upp den och grymt bra artikel!

Den kommer vi att använda på katthemmet och till våra jourhem - hoppas att det går bra för författarinnan?

 

#26 Jag tror absolut att det kommer att gå mer framåt för dig med dina skyggisar,  de accepterar dig så pass att de ligger med dig i sängen och så.
Skulle rekommendera dig att avsätta tid till dem när du äter eftersom det är då som de klättrar på dig och själva tar kontakt. Då har du en ingång så att säga, att bygga vidare på.

Och våga pressa dem nu när de står stilla. Tex att du ger dem en stor matbit som de måste bita av när du håller den i handen - samtidigt så får du möjlighet att klappa dem under tiden. Vill de inte klappas, nä då blir det inget gott heller.. Gör samma med dina tama katter så lär de sig att det är okej.
Plus att jag skulle oxå rekommendera att du köper en lång pensel som du börjar jobba beröring med, på så vis kan du träna smek/berörning utan att dina "läskiga" händer kommer alltför nära. När de sedan njuter av pensen så kommer de inte att märka att du byter ut den mot dina händer =)

men framför allt, sluta inte att pressa dem. Många katter behöver "övertalas" att vi är snälla och gos/kel är mysigt. hihi

 

Har själv två f.d skyggisar hemma - den ena är supertam nu och älskar att ligga på matte, över matte, runt matte osv. Den andra tränar jag fortfarande med men numera går hon förbi mig nära loksom som om att hon utmanar sig själv - och äter ur handen på mig men jag kan inte röra henne riktigt än. (envis som tusan e hon)  

Men det tvivlar jag inte på att det kommer. Och hon är född ute och fångades in vid 5månaders ålder.
Så som sagt - ge inte upp!!

Anmäl
2010-02-22 10:19 #28 av: russin

#27 - nejdå jag ger inte upp:)

Jag kan smeka på dom utan problem med t ex pinnen på en leksak. Likaså genom täcket. Den skyggaste kommer självmant närmare och närmare, men systern som blev tamast först - ja hon är lite tvärtemot just nu. Hon är en riktig surpadda med mycket humörTungan ute. Hon har svårt förlåta mig för öronbehandlingarna för tillfället !

Tyvärr är det den som behöver minst mat och är matgalen som är den ende av dom som tigger rejält och tar direkt ur handen på mig - och henne måste jag vara försiktig med vad gäller mat, för hon blir lätt dålig i magen. Skyggare systern kan ibland oehört försiktigt ta en godisbit ur handen, men skulle hellre strunta i den om jag försökte klappa henne - hon är inte lika matglad trots att hon är den som behöver mest föda då hon är så smal.

Men det går upp och ner. Det kommer säkert gå lättrare när jag äntligen kan sluta hålla på med deras öron - dom fick efter behandlingen mot öronskabb även svamp i öronen, så det har varit väl mycket mindre trevliga behandlingar enligt dom. Jag försöker ibland ta dom bara för någon minut nu och inte göra nåt otrevligt, så dom så småningom ska lära sig att fasthållning inte bara behöver betyda äckliga saker.

Håller jag en papperstuss mellan fingarna och prasslar så är alla genast där och vill busa - och petar på mig och på min hand. Så visst har det varit framgångar. Från att ha varit skräckslagna små skyggisar som knappt vågar röra sig, så busar dom nu runt och härjar överallt. Även med min dotter när hon kommer på besök - så framåt har det gått även om det just nu känns lite stiltje - men det kommer säkert mer framöverSkrattande

Anmäl
2010-02-22 12:27 #29 av: Liz-arden

Jättebra med den här typen av artiklar.

Här försöker jag med vänner att fånga in två (?) förvildade kattungar på kanske 5 mån. Två jourhem har anmält intresse och det ena kan tänka sig av vara pemanent hem.

Borde man då dela på syskonen? Det ena jourhemmet har andra katter som är tama men det andra har inga andra katter. Skall man då ta en skyggisunge och kanske samtidigt skaffa en tam vuxen eller ungkatt som sällskap?

Vad tycker ni?

Anmäl
2010-02-22 13:31 #30 av: Alexej

#29 En ensam kattunge tas bättre hand av en äldre katthona. Men när de kommer i kompisåldern, äldre än 6 månader, är det ofta en tam katt i samma ålder och ibland samma kön bättre. Hanar blir helst kompisar med en annan hane medan honkatter bryr sig inte så mycket om vad den andra katten är.

Jag skulle nog rekommendera för den ensamma kattungen en katt i samma ålder.

Det är mina erfarenheter men alla katter är olika. Men mina tajtaste kompisparer är hanar i samma ålder.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2010-02-22 20:23 #31 av: Lena

#30 Har också samma erfarenhet. Här hemma har de två yngsta blivit bästisar. (Cornelius & Othello). Men när Cornelius var kattunge var det de tre bröderna som tog hand om honom mest. Äldsta katterna Saga och Tessie var de stränga tanterna som stod för hans uppfostran.

 

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2010-07-20 01:24 #32 av: Alexej

Puttar upp

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2010-09-09 12:02 #33 av: Alexej

Putt

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2010-11-06 15:14 #34 av: Alexej

Putt

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2011-01-13 08:50 #35 av: Naquita

jag lånar artikeln till hemsidan om de e ok:)

Anmäl
2011-01-13 10:25 #36 av: Alexej

helt klart!

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2011-10-17 09:53 #37 av: Alexej

puttar upp

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2011-11-10 14:21 #38 av: Skranglan

Måste säga att detta var just den info som jag verkligen behöver :) Igår kväll fångade jag en vild kattunge , som jag enormt gärna vill ha tam :) Det är en avkomma från den vild katt jag "räddade " när hon kommet ifrån sin mamma :) Hon , sotis som jag kallar henne , var i ungefär samma ålder som denna kattunge . Jag hade inte hjärta att låta den svälta o det var höst . Så jag la ut mat till henne , o hon äter från min hand . Jag har aldrig velat tämja henne helt , hon e idag ca 3 år gammal . Bilden visar den vilda kattungen jag fångade igår kväll , den blundar eftersom jag var tvungen att använda blixt .

Anmäl
2011-11-26 17:47 #39 av: Lena

Puttar upp!

//Lena - sajtvärd Hittekatter iFokus & medarbetare Katter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.