Annons:
Etiketterkattberättelserartikel
Läst 8063 ggr
Lena
2/28/09, 6:05 PM

Mot alla odds - Knoddens historia

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Knodden hade lämnats i en kartong en regnig höstnatt tillsammans med sina syskon. Starkt nedkyld kom han till Stockholms Katthem. Nu följde en kamp på liv och död. Tack vare ett kärleksfullt hem fick Knodden ändå ett långt och bra kattliv. Här berättar emjon historien som sin katt Knodden.

I januari 1991 besökte jag Stockholms Katthem efter att ha sett ett inslag på TV om hur överfullt hemmet var av övergivna och misshandlade katter. Hjälp  efterlystes för den dagliga skötseln av alla katter. När jag visades runt och såg alla katter var mina känslor blandade dels över hur illa människorna behandlar djuren och tacksamheten över att de finns människor som vill hjälpa dem till ett bättre liv.

knodd1.jpg

Det var då som Knodden presenterades för mig. När han lyftes ur buren och i min famn så slutade världen utanför att existera och jag hörde bara hans kurrande. Han tryckte sig mot min halsgrop och jag var fullständigt såld på denna lilla katt som då var ca 4 månader. Vi fick veta att han lämnats en regnig och kall oktobernatt i en kartong tillsammans med två syskon endast några veckor gamla. En kattunge togs om hand av den som hittat kartongen, men de andra 2 lämnades in på katthemmet starkt nedkylda. Tyvärr dog den lilla kattflickan, men Knodden överlevde. Han var dock väldigt dålig i magen och åkte ut och in på Bagarmossens djursjukhus.

Knodden hade etsat sig fast på min näthinna och var nu i mina tankar hela tiden. Jag frågade min man om vi inte kunde ta hand om Knodden. Som tur var sade min man ja under förutsättning att det skulle fungera med våra 2 tidigare kastrerade hankatter som då var 9 år. Tidigt nästa morgon ringde jag till Siv som då förestod katthemmet, hon sade att Knodden var sjuk igen och skulle in till Bagarmossen så vi fick avvakta vad veterinären sade. Om allt gick bra skulle vi få köpa honom.

tr_skanna03_1.jpg

När Knodden varit på Djursjukhuset i  fem dagar ringde veterinären och sade att Knodden var döende. Det var lika bra att avliva honom för han skulle ändå aldrig överleva menade veterinären. Någon avlivning blev det inte tal om. Personalen på Stockholms Katthem åkte istället och hämtade honom. De ringde till oss och bad att vi skulle komma till katthemmet. Jag satt hela kvällen med Knodden i famnen. Det var som att hålla i en liten motor. Siv skulle stanna på katthemmet över natten och vi bestämde att de skulle komma med honom nästa kväll om han klarde natten.

Ända sedan jag sett Knodden första gången hade jag plågat mina arbetskamrater genom att ideligen prata om honom. Jag hade ordnat på jobbet för att kunna vara "mammaledig" om det skulle bli tillökning i familjen. Jag trodde aldrig arbetsdagen skulle ta slut den där dagen när han skulle komma till oss. På lunchen gick jag och inhandlade en babyfilt i mjukaste bomull. Det var mitt sätt att vägra acceptera att han inte skulle klara sig.

När stunden var inne och de kom hem till oss med Knodden var jag mycket spänd på hur Rasmus och Bimbis skulle reagera. Efter att ha hälsat på besökarna och sedan snosat in kissen så återtog de sina platser som om inget hade hänt. Vi kunde istället ägna oss åt småprat och kaffe. Under tiden låg Knodden i mitt knä. När jag klappade honom kände jag varenda kotknapp i ryggraden  -  så mager var han. Vid sängdags tog jag med mig Knodden. Han lade sig tillrätta i min halsgrop och jag lade hans lilla filt över honom. Han kurrade. Så tillbringade vi de 2 första dygnen och jag klev bara upp från sängen för att äta och försöka få i Knodden lite kokt fisk. Men det enda han lapade i sig var lite fiskspad. Natten till dygn 2 började han röra lite på sig och intressera sig för världen utanför sängen. Efter en kort promenad kom han snabbt tillbaka och purrade ner sig i halsgropen igen. Efter en timme upprepades mönstret. På morgonen såg han piggare ut. Han  tog nu även lite kokt fisk. Jag började nu försiktigt hoppas att det var på väg åt rätt håll.

tr_kondd.jpg

Från den dagen vände det, även om Knodden fortfarande hade problem med magen. Jag tillagade kokta frikadeller av kalvfärs blandat med äggula och grädde som jag sedan blandade med kokt fisk. Då blev hans mage bra. Jag kunde sedan börja ge näringsriktig kattmat. Knodden blev piggare och piggare för var dag som gick. Nu hade även leklusten vaknat.

Under alla år som vi haft förmånen att umgås, älska och ta hand om övergivna djur så måste jag medge att Knodden har fått sin alldeles egna plats i mitt hjärta. Det var alltid Knodden som hade lättast att anpassa sig när vi tog in nya djur i familjen.

Mitt liv blev mycket annorlunda med denna ljuvliga kisse som var så helt präglad på mig. Hans tillit var 100%. Knodden ristade in sina tassavtryck i hjärtat och de kommer aldrig blekna. Vi hade ett unikt samförstånd mellan oss som jag aldrig tidigare upplevt.

När Knodden blev sjuk och fick magkatarr pga pendlandet mellan lägenheten och landet flyttade jag permanent till fritidshuset till katternas stora förtjusning. Jag arbetade deltid så det gick bra att pendla 3 dagar i veckan. Husse bodde kvar i stan och vi blev särbor under 10 års tid i veckorna på grund av långa resor.

tr_sovknodd.jpg

Tack vare Knoddens dåliga start i livet så var han också extremt känslig. Vi fick göra många veterinärbesök. Vi besökte veterinär regelbundet och tog bort tandsten och vid flera tillfällen hade han tänder som gått av. Veterinärerna fattade ingenting på grund av dålig kunskap. När vi började gå hos en annan veterinär på landet fick vi äntligen förklaringen på att han hade tandsjukdomen Forl och förlorade alla sina tänder. Trots detta hade han ändå en otrolig livsvilja. Senare fick han också överfunktion på sköldkörteln men fick medicin för det. Jag fick dock inte någon information om vad medicinen hade för biverkningarna.

När Knodden var 15,5 år fick han en eller flera blodproppar som gjorde honom helt förlamad i bakdelen och tidvis helt borta. Han skrek av smärta vid beröring. Ilfart in till veterinären som inte gav något hopp. Det barmhärtigaste var att Knodden nu fick sluta sitt liv. Detta hastiga och helt oförberedda slut knäckte mig helt, tårarna ville aldrig ta slut. Det var oerhört jobbigt att gå vidare. Det som fick mig att ta mig i kragen var när jag mötte min hunds blick och såg sorgen där. Då var jag tvungen att skärpa mig för Leddys skull men det var oerhört tungt.

Jag har många gånger sänt en tacksamhetens tanke till Siv på Katthemmet, att hon inte följde veterinärens råd och att vi fick förmånen att ta hand om denna ljuvliga kisse. Det finns ingen kisse jag gråtit så mycket över, men som samtidigt givit mig så mycket glädje.

Knodden var en sådan katt som man får uppleva en gång i livet. Nu får han springa lycklig och utan smärta på ängarna i regnbågslandet med alla sin kamrater.

Text och bild: Emjon

//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Annons:
Lena
2/28/09, 6:28 PM
#1

Vill tacka emjon som delar med sig av sin berättelse om Knodden. En kisse som hade tur när han fick komma till ett så kärleksfullt hem. Knodden är också ett bevis på hur mycket katterna ger tillbaka till dem som hjälper dem.

//Lena - medarbetare Hittekatter iFokus samt Katter iFokus
"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

mymlanbus
2/28/09, 6:53 PM
#2

Tack snälla emjon för att kissen fick komma till dig och få det gottaste i livet. Lilla Knodden, så vacker kisse!

Kärleken mellan människa och djur kan sällan beskrivas i ord, men du gör det faktiskt… tack!

Ankie
2/28/09, 7:15 PM
#3

en sån fin berättelse

anebit
2/28/09, 7:20 PM
#4

Tack emjon för att du finns!

Undrar hur många som skulle komma på tanken att bli särbo för att kissen skulle må bättre?

Tack för att du delade med dig berättelsen om Knodden!

//anebit

Kastrering är Aoch O i arbetet med att minska på de hemlösa katterna

Leffe
2/28/09, 7:30 PM
#5

Otroligt! Fantastiskt! Finner knappt ord

SaraC
2/28/09, 7:37 PM
#6

En sån vacker berättelse!

Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Annons:
annebeate
2/28/09, 8:19 PM
#7

Vilken underbar berättelse och vilken underbar matte Knodden hade.

huskatt08
2/28/09, 8:32 PM
#8

Åh..blir så rörd. Vilket underbart liv både han och du fick tillsammans.

Visst är det så att vissa katter borrar sig djupare in hjärtat även om man älskar de alla.

Jenna-Gun
2/28/09, 8:37 PM
#9

Så vackert berättat.

Jag är rörd till tårar.

Tack

martdat
2/28/09, 9:26 PM
#10

vilket engagemang!!! vet inte om jag orkat vaka på det viset, alvarligt,, Tur du inte gav upp, Knodden hadde tur som fick dig till matte,

Sajtvärd på kattpolisen i fokus.

Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.

emjon
3/1/09, 11:30 AM
#11

Tack till er alla för era vänliga ord. Idag är det 3 år sedan Knodden for till Regnbågslandet. Saknaden är fortfarande stor men jag tror att Knodden hade en tass med i spelet och sände Trollet i min väg.

Hon är väldigt lik honom i utseendet och har flera egenskaper som stämmer in på ett kusligt sätt. Trollet blev inte övergiven som liten och har trygghet från början och det gör den stora skillnaden.

Ju mer jag lär känna av människorna dessto större blir kärleken till djuren

gulliver
3/1/09, 12:41 PM
#12

Instämmer med övriga. Vilken fin och kärleksfull berättelse.

Och nu ska jag sticka ut hakan genom att säga:

Man ska aldrig till 100% "lita på" vad 1 veterinär säger om det, hur ska jag uttrycka det, intuitivt i hjärtat säger att det är fel. Se till att få en second opinion hos en annan veterinär.

Med detta menar jag inte att en katt ska utsättas för lidande om det är uppenbart.

Hoppas att jag någorlunda fick fram vad jag menade?

Sidentass
3/1/09, 1:14 PM
#13

Så fint o känslosamt du berättar om ditt liv med Knodden..tror det var någon mening att just du skulle komma i hans väg…tänk vad älskad han var hos dej, vilket fint liv du gett honom, nu är han dej evigt tacksam och har det gott utan sjukdom o plågor bortom regnbågsbron..

Annons:
Bumbis
3/1/09, 7:57 PM
#14

Vilken söt historia, sitter här med gåshud och tårfyllda ögon.
Stort tack för den hjärtskärande berättelsen om Knodden.

Kusten
3/4/09, 12:55 AM
#15

Jättefin och stark berättelse emjon..

Så fin Knodden, så älskad han var och är

Tänk vad härligt att han hamnade så rätt, hos er

Alexej
3/4/09, 11:53 AM
#16

Sitter här med tårar… Vilken kärlek mellan människor och en katt. Underbart!

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Celaz
3/6/09, 10:50 PM
#17

man kan säga att knodden hade tur :)

evamojje
3/7/09, 9:20 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#18

Ok kl är 8.15 på lördagmorgon och jag sitter och gråter. Vilken fantastisk historia. Tack för att du delade med dig.

Skicka ett sms med texten Katthem 25 eller Katthem 50 till nr 72970 så skänker du Stockholms Katthem motsvarande belopp.

 

 

 

chigak
3/7/09, 11:21 PM
#19

Vilken underbar berättelse.

lillmymlan
7/21/13, 11:05 AM
#20

Puttar upp!

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket.
*Nalle Puh*

Annons:
Upp till toppen
Annons: