Hittekatter - Artiklar RSS

Billyhittekattsf�rening 2 �r!

Tue, 16 Mar 2010 15:02:09 GMT

Billyhittekattsf�rening �r en f�rening som f�rs�ker hj�lpa b�de m�nniska och katt! Har du tagit hand om en f�rvildad katt och inte har pengar till v�rd, d� kan du ans�ka hos oss!

______________________________________________

�

Om oss

�

Nu i april har Billyhittekatt funnits i 2 �r. Sedan v�r start har vi hj�lpt m�nga katter till ett b�ttre liv. N�stan alla katter vi hj�lpt har blivit kastrerade och 2009 best�mde vi att den "vanlig" kassan endast ska g� till kastreringar.

Till hemsidan

�

Akutkassan

�

V�r akutkassa finns till f�r de som beh�ver lite mer akuthj�lp ex om de hittat en skadad katt. N�gra s�na h�r typ av "fall" har vi hj�lp. Ett ex �r katten Fred som bodde p� en tjejs balkong. Har hade otroliga problem med �ronon och beh�vde snabbt in till veterin�ren. Pengarna vi skulle ge r�ckte �ven f�r en kastrering. Vill man ge pengar till akutkassan kan man exempel buda p� v�ra lotteri vi har ibland eller ange akutkassa i sitt meddelande vid ins�ttning.

�

S� kan ni hj�lp oss att hj�lpa andra

�

Just nu �r v�r kassa helt tom och vi �r i stort behov av att f� in lite pengar s� vi kan hj�lpa de ans�kningar vi har just nu. Denna m�naden har vi hj�lpt tv� katter. En f�rvildad katt som annars skulle ha avlivats och ett akutfall. Vi vill g�rna hj�lpa fler katter att f� komma in i v�rmen.

�

Detta �r "Kusten" och den f�rsta katten vi hj�lpte f�r 2 �r sedan

�

Att bli medlem

�

Att bli medlem hos oss kostar 200 kr per �r. D� ska man f� 3 nyhetsblad, tyv�rr har vi inte riktigt lyckats med att f� ut alla nyhetsblad �nnu men vi jobbar p� att f� ihop ett nytt nyhetsblad just nu. Som medlem har man chansen att vinna lite kattprylar varje m�nad och f�r som sagt v�rt nyhetsblad 3 ggr per �r. Vill ni bli medlemmar s� kan ni ex maila oss eller skicka ett pm till mig h�r inne s� fixar vi det!

�

Till hemsidan

�

S� var med oss och fira Billyhittekatt 2 �r! S�tt in ditt bidrag p�:

Plusgiro: 150 09 64 - 0

�

Bilderna i artikeln �r katter vi hj�lpt

F�rberedelser innan ni f�r hem er katt

Sat, 13 Mar 2010 15:40:20 GMT

Som blivande katt�gare finns det en del ni b�r t�nka p� f�r att g�ra den f�rsta tiden med eran nya familjemedlem s� rolig och enkel som m�jlig. Att skaffa en katt fr�n en bra och seri�s uppf�dare eller katthem �r en bra b�rjan.

N�r ni best�mt er

N�r ni v�l best�mt er och v�ntar p� att f� hem eran katt finns det en del ni kan g�ra f�r att f�rbereda er och hemmet f�r kattens ankomst. Av uppf�daren/katthemmet kan ni f� information om vad katten �r van vid, detta �r bra att utg� ifr�n. B�rja med att f�rs�kra er katt redan innan ni f�r hem den d� det tar ett par veckor innan f�rs�kringen b�rjar g�lla. En transportbur stor nog f�r en vuxen katt att v�nda sig i och ligga bekv�mt �r ocks� bra att ordna. L�mna g�rna en filt eller liknande hos uppf�daren n�gra dagar innan ni h�mtar hem er nya familjemedlem, den �r bra b�dda transportburen med n�r ni �ker hem. V�l hemma sen blir filten en bra liggplats, speciellt de f�rsta dagarna d� den luktar tryggt och v�lbekant.

Kl�s, aktivering och sovplatser

Att katter har behov av att aktivera sig �r viktigt att ta h�nsyn till. Speciellt viktigt blir det att g�ra hemmet kattv�nligt och roligt n�r man har innekatt. Ett kl�str�d fr�n golv till tak ger katten m�jlighet att kl�ttra och h�lla klorna i trim genom att kloa och �r en utm�rkt lekplats f�r en busig katt. Kattb�ddar �r ingen n�dv�ndighet men de flesta katter uppskattar att ha mysiga liggplatser. Det kan lika g�rna vara en mysig filt, en f�rskinnsf�ll eller ert t�cke som en ink�pt katts�ng s� l�gg pengar p� det om ni vill, det �r inget m�ste. Leksaker av olika slag �r ocks� bra, det ger katten m�jlighet att leka och �r oftast v�ldigt uppskattat. Har man "bara" en katt blir det �nnu viktigare med leksaker och bus f�r att ge katten utlopp f�r energi d� den inte har en annan katt att leka med.
Tips: en hemmagjord, virkad mus med lite kattmynta i kan g�ra vilken katt som helst glad!

��

�� Foto: Mia H�glund.

Kattl�dor

Katter brukar vara v�ldigt noga med renlighet och kattl�dan och dess inneh�ll �r d�rf�r en viktig del av f�rberedelserna. Grundregeln �r en l�da per katt och sen en extra l�da, s� minst tv� kattl�dor b�r inf�rskaffas om det �r en katt ni v�ntar p�. Minst en av dessa l�dor b�r vara �ppen, allts� utan huv, d� m�nga katter tycker illa om att g� in i en st�ngd, tr�ng l�da. Ang�ende material i kattl�dorna b�r man ha samma material som katten �r van vid sen innan i minst en av dessa l�dor. D� sm�kornig sand �r det som m�nga katter f�redrar �r det bra att ha det i den andra l�dan �ven om detta inte �r n�got katten haft innan. Ni m�rker nog r�tt snabbt vad katten f�redrar. Anv�nder ni sand i l�dorna �r det bra om de �r djupa d� ett tjock lager sand h�ller sig fr�schare l�ngre och �r mer inbjudande att gr�va i. �r det en kattunge som ska flytta in �r det bra att t�nka p� att ha l�dor utplacerade s� det alltid finns en l�da n�ra till hands, f�r precis som sm� barn �r kattungar impulsiva och kan l�tt komma p� att de beh�ver g� p� l�da i sista minuten. Tips: kattl�dan beh�ver inte inhandlas i djuraff�r utan en lagom stor, stabil och djup l�da i sl�t plast fr�n t.ex ikea eller st�rre mataff�r fungerar minst lika bra.

��

�� Plastl�dor fr�n Ica Maxi, 33 liter. 15 kg sand i vardera. Foto Gisele.

Sk�lar och kattmat

Sk�lar i metall eller keramik �r att f�redra framf�r de i plast som l�tt f�r repor d�r bakterier kan fastna. Varje katt b�r ha en egen matsk�l s� det inte uppst�r br�k runt maten. Att ha dubbel upps�ttning matsk�lar g�r det enkelt att reng�ra en sk�l n�r det beh�vs. Flera upps�ttningar sk�lar �r extra viktigt om katten f�r bl�tmat eftersom matsk�len d� b�r reng�ras dagligen. Det �r ocks� viktigt att inte ge torrfoder och bl�tmat i samma sk�l, torrfodret blir d� snabbt d�ligt. Vattensk�l eller -font�n med rent vatten b�r alltid finnas tillg�ngligt. Placera g�rna vattnet minst n�gra meter ifr�n maten, g�rna i flera rum, det f�r katten att dricka oftare. Detta �r speciellt viktigt om man ger torrfoder (som i sig inneh�ller v�ldigt lite vatten j�mf�rt med bl�tmat) d� katten annars lider risk f�r att bli uttorkad. Oavsett vad f�r mat du t�nkt ge katten �r det viktigt att du b�rjar ge den mat katten �r van vid. Efter ett par m�nader, n�r katten gjort sig hemmastadd, kan ni sakta introducera nytt foder om ni vill byta. Tips: mer information om foder hittar du i artikelbanken h�r p� kattstatus.se!

F�rsta dagarna

N�r ni f�tt hem er katt s� kan den tycka det �r lite l�skigt till en b�rjan, det �r helt normalt. St�ll ner transportburen i ett lugnt rum, �ppna luckan och s�tt er en bit ifr�n s� katten kan g� ut n�r den sj�lv vill. L�t katten utforska ett rum i taget och inbjud g�rna till gos och bus men l�t katten sj�lv styra. �r ni m�nga i familjen kan det vara bra om inte alla h�lsar direkt, v�nta tills den k�nner sig trygg och tar kontakt sj�lv. Katter �r oftast v�ldigt sociala, speciellt som sm�, s� en rolig leksak eller n�got gott godis brukar bryta isen.

��

�� Foto: Mia H�glund

F�rsta-hj�lpen l�da

�ven om vi alla hoppas att v�ra katter ska h�lla sig friska �r det bra att ha en f�rsta-hj�lpen l�da n�ra till hands om n�got h�nder. Den b�r inneh�lla djurtermometer, blodstopp, s�rreng�ring, klosax och nummer till veterin�r med jour�ppet n�tter och helger. P� m�nga apotek finns en djuravdelning d�r man kan hitta det mesta man beh�ver, d�ribland ett h�fte om katter och deras h�lsa.

Hantering

Att kunna hantera sin katt �r viktigt. Det �r l�ttast att v�nja en ung katt vid detta, det �r d�rf�r bra att b�rja tidigt. Men l�t katten f� tid att l�ra k�nna er och bli trygg innan ni tr�nar p� detta. I vardagen f�renklar det mycket om er katt �r van vid kloklippning d� en katts klor beh�ver klippas ungef�r varannan vecka . Om ni har en l�ngh�rig katt kan man beh�va borsta den flera g�nger i veckan. Och om katten blir sjuk och beh�ver medicin eller liknande f�renklar det mycket om man tr�nar p� att t.ex titta i �ron och k�nna lite �verallt. B�sta tillf�llet att tr�na �r n�r katten �r tr�tt och avslappnad. S�tt dig n�ra katten, mys lite och klappa katten �ver hela kroppen. Samtidigt som du klappar passar du p� att ta p� tassarna, kika i �ronen, peta lite p� t�nderna.

��

�� Foto: Mia H�glund

Och det viktigaste av allt: grattis till er nya familjemedlem och lycka till!

Rebecca Grundstr�m

www.kattstatus.se

�

L�s g�rna ocks� artiklarna:

Varning f�r bedragare bakom kattannonser

V�lja uppf�dare

�

Back yard breeding

Fri, 12 Mar 2010 22:06:34 GMT

Back yard breeding avser de som f�der upp katter f�r skojs skull, eller f�r ren vinnings skull, utan n�gon seri�s avsikt med aveln. Vi p� Kattstatus tar avst�nd fr�n Back Yard Breeding d� det inneb�r att m�nga k�pare luras, och m�nga katter som ing�r i aveln far v�ldigt illa.

F�ljande artikeln �r skriven i avsikt att visa p� skillnaderna mellan Back Yard Breeding (f�rkortas BYB f�r de som inte vet) och seri�s raskattuppf�dning. Observera att BYB finns inom b�de blandrasavel och renrasavel, en BYB kan se seri�s ut, det �r d�rf�r viktigt att som k�pare alltid st�lla fr�gor och l�sa p� inf�r k�pet. Om du st�ter p� en uppf�dare och k�nner dig utsatt f�r tredje gradens f�rh�r, ta d� inte illa upp utan inse att du troligen st�tt p� en uppf�dare som vill se till att dess kattungar hamnar hos r�tt person och att du som k�pare f�r en kattunge som passar just dig och som kommer att g�ra dig lycklig i m�nga �r fram�ver!

Back yard breeding�

1. Motivet f�r avel:

�"det �r kul",

�"bra f�r barnen",

"vill ha s�ta kattungar efter sin hona".

�"f�r att tj�na pengar".

�G�r inget urval p� k�pare och v�grar s�llan att s�lja, �ven om k�paren �r ol�mplig.

2. Avlar p� familjens katt med hane av samma ras och/ eller annan rasblandning.� �r endast intresserad av att f� fram renrasiga eller delvis renrasiga kattungar. Har ingen f�rst�else eller intresse f�r genetik, stamtavlor,� blodslinjer, eller avelsprogram.

3. �ven om katten (far/mor till kattungarna) kan vara v�l �lskat, testas de inte f�r genetiska problem inom ber�rd ras/raser, inte heller tas h�nsyn till andra genetiska problem som t ex navelbr�ck eller kryptorchism

4. Kattungarna veterin�rbesiktigas inte och vaccineras mycket s�llan. Uppf�daren �r okvalificerad att ge hj�lp om det uppst�r problem.�

5. S�ljaren har liten kunskap om rasens/rasernas historia, om rasklubbens rekommendationer eller om rasstandarden. Kan h�vda att detta� spelar ingen roll eftersom� kattungen skall vara "bara ett husdjur".

6. Ungar f�ds upp i provisoriska inkvarteringar, ibland oh�lsosamma, vilket tyder p� brist p� l�ngsiktiga investeringar i avel och brist p� sann omsorg f�r kattungarnas v�lbefinnande.�

7. Trots de bara s�ljer "husdjur", kan de visa upp registreringspapper p� f�r�ldrarna och skryter g�rna om alla olika titlar� i stamtavlorna, som bevis p� kvalitet. �nd� har s�ljaren inte �kat sin egen kunskap genom att delta i kattklubbar, rasringar eller lokala f�rel�sningar. �r inte� intresserad av� att st�lla ut sina egna katter f�r att "bevisa" kvalitet.

8. Kan vara ovillig att visa en k�pare hela kullen eller att visa upp mamman till kullen. Kan inte, eller kommer inte att j�mf�ra/kritisera ungarna eller deras� f�rf�der. Pratar bara om hur s�ta kattungarna �r.

9. Priserna ligger n�gra tusen under en rasren registrerad kattunge men marknadsf�rs som en renrasig oregistrerade eller blandras (obs kan �ven vara renrasig registrerade till fullpris), eftersom en BYB vill bli att kattungarna flyttar snabbt och f� bra betalt. Har ofta inga problem att s�lja �ver telefon/mail eller att l�mna �ver katten snabbt och l�tt. Har i m�nga fall inga problem att s�lja ungarna innan 12 veckors �lder trots lag p� detta

10. K�nner ingen oro inf�r framtiden f�r enskilda kattungar, eller rasen/raserna som helhet. Om du inte kan beh�lla din kattunge f�r du ingen hj�lp eller st�d i omplaceringen.

Seri�s uppf�dning

1. K�nner en h�ngivenhet i att producera kattungar av h�g kvalitet. �r allvarligt intresserad av sin hobby. Investerar s� mycket i kattungarna att h*n k�mpar f�r att det ska g� j�mnt upp, g�r s�llan eller aldrig med vinst. S�ljer endast ungar till godk�nda k�pare.

Avlar inte p� en hona f�r att producera s�ta kattungar.

Kan ibland� kastrera en dyrt ink�pt hona eller hane om denna visar sig ol�mplig att avla p�, tar hellre f�rlusten �n att avla p� en ol�mplig katt.

2. Syftet med planerade parningar �r att framh�va eller minimera s�rskilda kvaliteter genom� noggrann selektion och utparning.

3. Avlar inte p� katter som inte uppn�tt l�mplig �lder. Ser till att f� avelsbest�ndet testat f�r genetiska problem inom ber�rd ras. Kan uppvisa dokument p� utf�rda tester.

4. Med kattunge medf�ljer dokument p� veterin�rbesikting, vaccinationer och ett f�rs�ljningskontrakt. �r kvalificerad och villig att hj�lpa �gare ta itu med eventuella problem.

5. �lskar rasen och kan tala l�nge om dess bakgrund, temperament och idealtyp.�

6. Har investerat i tid och utrustning f�r kattmamma och kattungar. De f�ds upp i en milj� som �r sanit�r och k�rleksfull.

7. Tillh�r alltid en kattklubb kan vara SVERAK, WCF, CFA, TICA mm. Ofta ocks� n�gon rasring. De visar en k�rlek till hobbyn att f�da upp renrasiga katter. Kan st�lla ut sina katter som ett objektivt test av hur hans/hennes katter i avel uppfyller standarden och kan i andra fall f�rklara standarden och varf�r enbart titlar inte s�ger n�got om kattens kvalitet.

8. Visar kull och mamma i en sanit�r milj�. Hj�lper k�pare utv�rdera och v�lja en kattunge. F�rklarar kriterier f�r "utst�llningskvalitet" kontra "s�llskapskvalitet". F�rs�ker ofta matcha r�tt katt med r�tt blivande �gare.

9. Priserna kommer att ligga inom ramen f�r rasen. Priset kommer inte spegla allt som uppf�daren investerat i ungarna. En seri�s uppf�dare g�r aldrig n�gra vinster fr�n f�rs�ljning av sina kattungar. S�ljer oftast inte utan personlig kontakt. S�ljer inga kattungar under 12 veckors �lder. Uppf�daren kommer att st�lla fr�gor och be dig ber�tta om dig sj�lv

10. Kommer efter k�pet att hj�lpa dig med p�lsv�rd,� svara p� fr�gor eller finnas d�r om det uppst�r problem. Tar tillbaka eller hj�lper till med omplaceringen av en kattunge du inte kan ha kvar hellre �n att se att den hamnar i fel h�nder.

N�gra f� riktlinjer n�r du ska v�lja dig en uppf�dare!

�

En seri�s uppf�dare kommer som regel inte att avla p� katter under ca 1 �r n�gra f� undantag finns (t ex Siameser/Orientaler som �r extremt tidiga med l�p men �ven vissa medicinska sj�l som d� ofta kan styrkas med veterin�rintyg). En ansedd kattuppf�dare kommer att genomf�ra (och kan styrka) de h�lsotester som �r aktuella f�r rasen, p� sina avelsdjur och kommer att kr�va att �ven fadern till kullen har dessa om en hankatt skulle "hyras" f�r kullen: S� ta reda p� vad som g�ller f�r just den ras du �r intresserad av. F�rs�kringsbolag har numera uppm�rksammat de h�lsoprogram som finns och har uttalat ett krav p� offentligt registrerade h�lsoresultat f�r utbetalning av f�rs�kring g�llande sjukdomar omfattade av h�lsoprogram inom vissa ber�rda raser.

�

Akta er f�r de uppf�dare som h�nar testning och s�ger att deras ras/linje �r problemfri. Det finns inga problemfria linjer och inte heller problemfria raser. D�remot finns raser som inte har behovet, men alla duktiga uppf�dare �r medvetna om att problem finns inom alla raser och �ven hos huskatter och �r medvetna om att �ven om de idag inte har ett behov s� vet man aldrig n�r en dold genetisk �komma kan dyka upp. En v�lrenommerad uppf�dare f�rklarar vikten av att kastrera katter av "s�llskapskvalitet". Katter som inte ska g� i planerad avel m�r b�st av att kastreras. P-piller g�r risken f�r juvertum�rer stor och honor som l�per tomma riskerar livmoderinflammation. B�da dessa �r livshotande sjukdomstillst�nd.

�

En seri�s uppf�dare s�ljer kattungen med ett skriftligt bevis p� f�rs�ljning. Hur detta ser ut varierar fr�n uppf�dare till uppf�dare, men oftast klarg�r det k�paren och s�ljarens skyldigheter och r�ttigheter, h�lsoinformation, ev. �terk�ps policy.

�

En seri�s uppf�dare visar passion, k�rlek och en enorm kunskap om rasen. Han eller hon bryr sig om att placera kattungarna i goda hem och kommer ofta att intervjua potentiella k�pare ordentligt, kan eventuellt be om referenser och v�grar att s�lja en katt om hemmet inte �r l�mplig.

�

En seri�s uppf�dare kommer att h�lla p� kattungarna s� l�nge som det tar att placera dem i r�tt hem.

�

M�nga kommer inte att g� med p� att s�lja en kattunge till ett ensamhem d�r familjen jobbar hela dagarna utan kommer d� att rekommendera dig att �ven k�pa tv�. De kommer att rekommendera dig att du g�rna kan ta dig an en katt fr�n katthem ihop med din nya lilla kattunge, alternativt k�pa en �ldre omplaceringskatt eller en annan liten kattunge.

�

Milj�n (vanligen ett hem) d�r uppf�daren h�ller sina katter skall vara ren och v�lsk�tt. Acceptera inte att m�ta en uppf�dare utanf�r hemmet. Lita p� din instinkt h�r!

�

En seri�s uppf�dare �r aktivt engagerade i katter i allm�nhet, inklusive utst�llningar och/eller kattklubbar. �ven om det finns undantag - en pensionerad person som har st�llt ut katter i 20 �r - en person som inte har n�gon kontakt med andra i rasen kan vara misst�nkt.

�

En seri�s uppf�dare ger villigt svar p� fr�gor du kan ha och �r villig att l�mna namn p� andra som har k�pt kattungar ifr�n dem, givetvis efter att ha pratat med k�parna.

�

Hos en seri�s uppf�dare kan du tr�ffa kattungarnas f�r�ldrar om b�da finns hos uppf�daren och, om fadern inte �r tillg�nglig, kommer de att visa bilder och ge dig information om hur du kan kontakta �garen till fadern om du �r intresserad av det.�

�

En seri�s uppf�dare f�ljer upp kattungar. Han eller hon �r intresserad av hur kattungarna utvecklas fysiskt och psykiskt, om det uppst�r sv�righeter i relationen till �garen eller ihop med andra katter/djur och h�lsoproblem.

�

En seri�s uppf�dare kommer inte l�ta kattungarna att l�mna sin mamma innan 12 veckors �lder och m�nga g�nger inte f�rr�n vid 13-16 veckors �lder. Detta f�r att du ska f� en s� trygg och go kattunge som m�jligt.

��Malin Sundqvist

� www.kattstatus.se

Kontrollerad utevistelse

Fri, 12 Mar 2010 20:51:43 GMT

Majoriteten av Sveriges 1,6 miljoner katter bor idag i t�torter, vilket inte �r n�gon l�mplig milj� f�r en katt. Den �r faktiskt livsfarlig, och varje dag blir svenska katter �verk�rda av bilar. D�rf�r �r det allt fler katter som f�r g� ut under kontrollerade former, dvs kontrollerad utevistelse. Det inneb�r att katt�garen inh�gnar hela eller delar av sin tr�dg�rd, bygger en rastg�rd, n�tar in altanen eller balkongen, eller tar ut sin katt i sele och koppel.

��

��Foto: Mia H�glund

Vi p� Kattstatus rekommenderar kontrollerad utevistelse och vill visa exempel i olika artiklar p� hur dessa l�sningar kan se ut. Det �r egentligen bara fantasin som s�tter gr�nser. Vi vill ocks� hj�lpa katt�gare att med kunskap om kattens behov inreda sina hem f�r att ge katten en s� stimulerande milj� som m�jligt.��

Idag finns god kunskap om vad katten beh�ver f�r att trivas som innekatt med kontrollerad utevistelse. Det �r viktig information �ven f�r den som �r inbiten utekattsf�respr�kare. Ingen katt b�r sl�ppas ut fritt p� egen hand f�rr�n den �r kastrerad och id-m�rkt och minst ett �r gammal. Tills katten fyllt de kraven b�r �garen ha kunskap om vad katten beh�ver f�r att trivas inomhus. B�sta s�ttet att l�ra en katt att vara ute och hitta hem igen, �r just att g� i sele och koppel med den i ett antal veckor innan den sl�pps l�s. De som bara �ppnar ytterd�rren f�r kattungen och hoppas att den hittar hem igen n�r �garen �r tillbaka fr�n sitt arbete, brukar f� erfara att den �r sp�rl�st f�rsvunnen. Det finns s�ledes anledning f�r alla slags katt�gare att skaffa sig kunskap om kontrollerad utevistelse. Utekatten kan en dag bli sjuk och tvingas till konvalecens inomhus, den kan skadas s� sv�rt att den f�r nedsatt syn, h�rsel eller en kroppslig skada som g�r att den inte f�rm�r klara ett uteliv.

��

��Huskatten Robin i sin inh�gnade tr�dg�rd. Foto: Sofia Karlsson.

Idag bor vi inte l�ngre hela v�ra liv p� samma st�lle. P� grund av utbildning, arbete och skilsm�ssor flyttar vi oftare. Det �r inte ovanligt att flytta fr�n l�genhet till hus, och sedan tillbaka till l�genhet igen, och det st�ller krav p� de katt�gare som valt att ha l�s utekatt. En katt som �r van vid kontrollerad utevistelse och som har en stimulerande innemilj�, �r en mer flexibel familjemedlem.

Kattstatus vision �r att alla katter ska kastreras, id-m�rkas, vaccineras och f�rs�kras och att inga katter ska sl�ppas l�sa ute i stadsmilj�. Vi �nskar att den gamla synen p� katter som ett vilt djur som klarar sig sj�lv ska byta plats med en mer human och tidsenlig syn p� katten som ett husdjur med h�g status.

Gisele��

www.kattstatus.se

��

�r kattr�ddaren kattens v�rsta fiende?

Thu, 18 Feb 2010 12:14:13 GMT

Det har uppskattats att det i hela landet finns flera hundratusen heml�sa katter. Exakt hur m�nga kan ingen veta. Denna uppskattning har gjorts av Djurskyddet Sverige utifr�n de uppgifter om antal intagna katter man f�tt in av katthem runtom i landet.

Privatpersoner och ideella organisationer� g�r dagligen hj�lted�d men det �r l�ngtifr�n tillr�ckligt. H�r kr�vs insatser av en helt annan kaliber f�r att komma tillr�tta med situationen. Det s�gs att det skulle beh�vas 2000 katthem i Sverige f�r att t�cka behovet.Samtidigt h�r man ofta om katthem som tvingas l�gga ned sin verksamhet p.ga pengabrist. En ekvation som inte g�r ihop och en katastrof f�r de beh�vande katterna.

Jag vill p�st� att mitt ibland oss p�g�r ett enormt djurpl�geri� vars omfatting �gemene man inte har en aning om. Det lidande alla �vergivna och utef�dda katter uts�tts f�r �r enormt och borde vara v�rt lands st�rsta djurskyddsfr�ga. Varf�r �r det d� inte det? Varf�r skrivs det s� lite om saken? Varf�r finns det inga kommunala katthem? Varf�r demonstrerar inga djurr�ttsaktivister om kattfr�gan?

Att allm�nheten �r ovetande m� vara h�nt men det som g�r mig mest f�rundrad �r att ansvariga myndigheter s�llan har samma bild av situationen �som de aktiva i hittekattsv�rlden. " I v�r kommun beh�vs inget katthem, vi har n�mligen inga �vergivna katter h�r" �r en inte alltf�r ovanlig uppfattning bland kommunpolitiker. N�r Djurskyddet Sverige �verl�mnade �ver 100.000 namnunderskrifter med krav p� en lag om id-m�rkning av katt ans�g jordbruksministern att det inte beh�vs n�gon s�dan lag. Problemet med �vergivna katter �r inte s� stort enligt honom. Polisen som enligt hittegodslagen har ansvar f�r att omh�nderta upphittade f�rem�l anser inte att upphittade katter faller inom lagens r�m�rke� De saknar ekonomiskt v�rde och �r de om�rkta kan man anta att de inte har n�gon �gare� och d� omfattas de inte av hittegodslagen. Vidare�uppger polisen att man varken har ekonomiska eller personella resurser f�r att omh�nderta katter. Upphittade hundar d�remot, tar man emot utan diskussion.

Som engagerad i hittekattssv�ngen m�ste man �nd� st�lla sig fr�gan; Vad beror det h�r p�? Varf�r vill inte ansvariga instanser se problemet? Varf�r tar de inte sitt ansvar? �r de ok�nsliga byr�krater som inte tycker om katter ?
-Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag tror att det �r precis s�, att de inte f�rst�r vidden av problemet. Och d� m�ste man st�lla sig n�sta fr�ga
-Varf�r inte? Jag vill p�st� att hittekattsv�rlden har misslyckats med det som �r v�r fr�msta uppgift. Att f�r�ndra situationen till det b�ttre och minska antalet o�nskade katter.

Nu vet jag att L�nsstyrelsen och polisen resonerar lite olika i olika delar av landet. P� vissa h�ll fungerar det b�ttre �n p� andra. Personligen kan jag bara referera till Stockholm. F�r n�gra �r sedan var det mycket sv�rt att f� polisen att ta emot n�gon upphittad, om�rkt �katt �verhuvudtaget.�Polisen h�nvisade till katthemmen Vilket m�ste inneburit att� de� tyckte att privatpersoner och ideella krafter kunde ta �ver deras ansvar helt gratis.

De st�rsta katthemmen i Stockholm� har sedan flera �r envist h�nvisat varje upphittad katt till polisen. Katthemmen har v�grat att ta emot n�gon katt om den inte f�rst skrivits in som hittegods hos polisen.�
Katthemmen har �ven kategoriskt anm�lt varje fall av vanv�rd och dumpning man kommit i kontakt med. Inte f�r att vi� n�gonsin trott att det ska leda till att f�r�varen straffas , men det �r viktigt att denna typ av brott blir synligt. Att det blir en pinne i statistiken s� att ansvariga myndigheter�f�r svart p� vitt och �inser i vilken omfattning detta sker.

Katthemmen har� under �ren haft m�nga m�ten om samarbete med polisen. Detta mynnade s� sm�ningom ut i ett avtal mellan polisen och tre katthem i Stockholm. Polisen tar emot upphittade katter och inackorderar dem hos katthemmen under en period medans man s�ker efter en �gare. D�refter �verl�ts katten p� katthemmet, som d� kan omplacera�den. P� s� vis sker allt lagligt och� katthemmen kan inte hamna i en situation d�r man anklagas f�r att ha stulit n�gons katt.
Inackorderingsavgiften �r ganska blygsam men pl�tsligt avs�tts det en budget hos polisen f�r upphittade katter . Nu �r det inte l�ngre upp till privatpersoner om katten ska f� hj�lp eller inte.

I h�stas skedde s� n�got revolutionerande, pl�tsligt m�rktes en attitydf�r�ndring hos polisen. I S�derort avsattes en polis� p� deltid att arbeta enbart med djurskydds�renden. Vid �rsskiftet omvandlades det till tv� heltidstj�nster. Samtidigt inr�ttade Citypolisen en djurskyddsgrupp med fyra personer som p� heltid �gnar sig enbart �t djurskyddsfr�gor. �ven S�dert�rnspolisen� har tv� poliser som arbetar med djurskydds�renden. Jag vill inte p�st� att det �r katthemmens f�rtj�nst att polisen pl�tsligt �ndrat attityd. Det finns m�nga andra djur �n katter som far illa. Men jag vill �nd� g�rna tro att�katthemmens �envisa arbete bidragit till att myndigheterna i Stockholm �ntligen b�rjar ta djurskyddsfr�gor p� allvar.

Jag tror att allt har en orsak och verkan , alla v�ra handlingar f�r konsekvenser. D�rf�r m�ste man ha en l�ngsiktig strategi n�r man jobbar med kattfr�gan. M�nniskor styrs av k�nslor och det �r l�tt att tappa fokus n�r man st�r d�r med en beh�vande katt framf�r sig.�Vi vill ju s� g�rna hj�lpa, men vi m�ste vara medvetna om att f�r varje katt vi hj�lper, utan att st�lla krav p� den som faktiskt har ansvaret, L�nsstyrelsen och polisen s� medverkar vi till att myndigheterna forts�tter att vara omedvetna om katternas situation och det kommer aldrig att avs�ttas ekonomiska resurser varken till polisen, djurskyddsinspekt�rer eller till n�gra katthem.

Att ta p� sig n�gon annans ansvar utan att st�lla motkrav �r i l�ngden f�r�dande f�r katterna! Forts�tter vi att hj�lpa katter utan att vara medvetna om vad vi g�r och utan en l�ngsiktig strategi s� kommer det aldrig att ske n�gon f�r�ndring. Alla "kattr�ddare" m�ste inse sitt eget ansvar f�r att situationen ser ut som den g�r idag och vad som kr�vs f�r att f�r�ndra den till det b�ttre.

�

PR-kampanjen Kastrera Mera & Flera!

Sat, 06 Feb 2010 13:48:51 GMT

Snart kommer v�ren! Nu �r r�tta tiden f�r oss att g� man ur huse och g�ra PR f�r kastrering av huskatter. Det finns ingen enskild faktor som p� ett effektivare s�tt kan f�rb�ttra situationen f�r heml�sa katter �n just kastrering. Vi l�gger idag mycket tid och energi p� att r�dda katter som redan �r heml�sa. Vi beh�ver dock bli b�ttre p� det f�rebyggande arbetet. H�r f�r du n�gra tips p� hur du kan delta i det arbetet.

Det finns n�got som mer �n allt annat �r som en magisk formel n�r det kommer till l�sningen p� hittekattsproblematiken. F�r m�nga �r det sv�rt att f�rst� att det kan vara s� enkelt att de v�grar acceptera faktum. Det magiska ordet �r Kastrering. Om alla katter som inte ska anv�ndas till avel blev kastrerade skulle vi inom loppet av n�gra �r inte l�ngre ha den mis�r med 100.000 tals heml�sa katter som vi har idag.

Foto: Lena

Hittekatter iFokus samarbetar med Kattstatus - f�r ett b�ttre kattliv. P� Kattstatus-sidan finns informationsmaterial samlat i syfte att �ka kunskaperna om katten samt h�jja dess status.

"V�r �lskade huskatt �r v�rd h�gre status och v�gen dit g�r genom kastrering, id-m�rkning, vaccinering och f�rs�kring".��

Bland mycket annan intressant och viktig l�sning finns det en artikel om kastrering: Kastrering. I artikeln finns fakta om varf�r man b�r kastrera sin katt, om k�nsmognad samt�hur det g�r till att kastrera honkatt respektive hankatt.

Utdrag�fr�n artikeln Kastrering: �

"En hona som f�r g� ute fertil kan under sin livstid f� ca 120 kattungar, det s�ger sig sj�lvt att det inte g�r att hitta hem till alla dessa. Likas� hinner en enda fertil hankatt ge upphov till ett or�kneligt antal kattungar varje �r. Till alla dessa kattungar finns inte hem och m�nga avlivas eller dumpas och blir en del av de lidande heml�sa katterna som forts�tter att f�r�ka sig och skapa nya generationer katter utan hem".

"F�r�ndringen m�ste komma fr�n varje enskild katt�gare som m�ste f� kunskap om hur viktigt det �r att kastrera. Vi p� kattstatus �nskar att det ska bli sj�lvklart att inte g�ra katten till utekatt f�rr�n den �r kastrerad, och att inte l�ta fertila katter g� l�sa ute. Ska lidandet n�gon g�ng f� ett slut m�ste varje huskatt�gare ta sitt ansvar.

F�r att underl�tta i det viktiga arbetet att f� katt�gare att bli b�ttre p� att ta sitt ansvar har Kattstatus tagit fram en broschyr och en affisch. Materialet g�r att skriva ut fr�n vilken skrivare som helst.

L�nk till foldern i pdf fil Kattstatus

H�r �r affischen�som du kan kopiera p� din h�rddisk och sedan skriva ut (A4 format):

Om alla medlemmar h�r p� Hittekatter iFokus skriver ut 4 affischer och s�tter upp p� strategiska platser i sin n�rmilj�n, kommer st�rre delan av landet n�s av budskapet.

Om alla medlemmar som tr�ffar en katt�gare informerar om det som st�r i broschyren kommer tusentals katt�gare att f� ta del av viktig information och fakta.

F�r varje katt som blir kastrerad f�rebygger vi att det f�ds upp till 120 nya katter som riskerar att bli heml�sa.

"Ingen kan g�r allt, men alla kan g�ra n�got".

Fotograf Kattstatus materialet: Linda Karlstr�m

�

T�vling - mest aktiv i Februari

Sat, 30 Jan 2010 16:37:01 GMT

Vi kommer att anordna en liten t�vling h�r p� Hittekatter iFokus. Den medlem som �r aktivast under februari m�nad kommer att bel�nas med ett pris; boken "Innekatter, lyckliga och friska".

Varje vecka f�r vi ut statistik �ver aktiviteten p� Hittekatter iFokus. Statistiken visar hur m�nga inl�gg som har skrivits, antalet artiklar, hur m�nga bes�kare forumet har haft, antalet sidvisningar samt vilka 20 medlemmar som har skrivit flest inl�gg.

T�vlingen g�r ut p� att r�kna ihop aktiviteten under de fyra veckorna som ing�r i februari. Den som skrivit flest kommer att bel�nas med ett litet pris: Boken "Innekatter, lyckliga och friska" av Katrin Behrend, utgiven av Ica Bokf�rlag.

Du kan l�sa mera om vad boken handlar om i artikeln Ett gott liv som innekatt.

Aktivitetsrapporten f�r respektive vecka kommer att presenteras i diskussiontr�den h�r nedan.

Hj�lp Katthemmet Kompis att starta om!

Sun, 17 Jan 2010 12:02:35 GMT

P� �rets f�rsta dag n�s vi av den tragiska nyheten att Katthemmet Kompis har brunnit ned till grunden. Katthemmet ligger i Sm�l�ndska Nybro och drivs sedan 2003 av makarna Maritha och Sonny. Nu p�g�r en landsomfattande insamling f�r att Katthemmet ska kunna byggas upp igen. Gensvaret har varit stort fr�n kattv�nner �ver hela landet. L�s mera i denna uppdaterade artikel hur �ven du kan vara med och hj�lpa till!

Det var under ny�rsdagen som branden uppstod. En brand som skulle komma att �del�gga hela katthemmet. Orsaken till branden �r �nnu inte klarlagd. Byggnanden som katthemmet �r inhyst i brann ned till grunden.�F�rr�det d�r all kattmat f�rvarades blev ocks� totalf�rst�rt.�I skrivande stund (28/2) har�40 katter� r�ddats. De vistas nu i en mindre stuga p� g�rden. En katt fick avlivas d� den var s� sv�rt skadad. En katt verkar tyv�rr ha blivit offer f�r en r�v i omgivningarna.�9 katter saknas fortfarande.�Det��r dock oklart hur m�nga av dessa katter som omkom i branden och hur m�nga som sprungit till skogs.�Kattsp�r syns regelbundet vid�g�rden�och�n�gra katter har �ven synts skymta till i omgivningarna.�Det h�ller hoppet vid liv att flera katter ska komma tillr�tta.

Katthemmet f�re branden

Katthemmet efter branden

H�r kan du se ett�inslag fr�n TV4 om branden.

Hur du kan st�dja katthemmet Kompis

Maritha och Sonny�har best�mt sig f�r att att bygga upp katthemmet igen. De beh�ver nu allas v�r hj�lp i form av penningg�vor, byggmaterial, mat och tillbeh�r till katterna, samt m�nga andra saker.�L�s mera om vad Katthemmet Kompis �r i behov av p� katthemmet blogg.

Du kan st�dja Katthemmet Kompis med penningg�vor via f�reningens Plusgirokonto 35 74 82-9

Kontakt med katthemmet f�rmedlas av Jenny och Carola:

Maila till Jenny: jenny@katthemmetkompis.se
Maila till Carola: carola@katthemmetkompis.se

Ni som har n�got ni kan�sk�nka�av det katthemmet beh�ver maila d� i f�rsta hand till Jenny.

Det p�g�r �ven auktioner till f�rm�n f�r Katthemmet p� Tradera & KKS hemsida.

Fr�n denna adress. kan du ladda hem bloggar om insamlingen.

Den 28/2 har det kommit in�307 880 kr�i penningg�vor till Katthemmet Kompis. Kattmat, medicin och andra tillbeh�r har�anl�nt eller �r p� v�g fr�n landets alla h�rn.

"Ni �r helt fantastiska och v�r gl�dje k�nner inga gr�nser. Pengarna kommer verkligen till nytta och i synnerhet som jag nu kan meddela att det finns planer p� en �teruppbyggnad av katthemmet." Webmaster, Katthemmet Kompis

Fler bilder tagna efter branden:

�

Om Katthemmet Kompis

Utanf�r Nybro i hj�rtat av Sm�land ligger Katthemmet Kompis. Det drivs av paret Maritha och Sonny Fernstr�m. Katthemmet har f�tt sitt namn efter hittekatten Kompis som kom till makarna en dag f�r 10 �r sedan. Kissens �gare gick inte att sp�ra och han kom att stanna kvar permanent hos Fernstr�ms.

Katten Kompis som gett�katthemmet sitt namn

Katthemmet Kompis har bedrivit verksamhet sedan juni 2003. I lokalerna finns�plats f�r upp till 40�katter. Under �rens lopp har flera hundra katter f�tt hj�lp att hitta nya hem.

Katthemmet Kompis drivs helt ideellt med egna medel och g�vor fr�n givmilda m�nniskor. F�retag och organisationer sponsrar �ven med kattmat, kattsand, leksaker och byggmaterial. Makarna har �ven goda relationer till veterin�rerna i omr�det som ofta ger veterin�rv�rd till viss rabatt. Just veterin�rv�rden �r den st�rsta utgiften som katthemmet har.

Katternas lekrum

P� katthemmet r�der en mycket g�stfri st�mning och katterna som bor d�r f�r den b�sta sk�tsel som t�nkas kan. Bes�kare �r alltid v�lkomna efter avtalad tid.

Katthemmet Kompis vann Hittekatter iFokus utm�rkelse M�nadens Katthem mars 2007.

Alla foton i artikeln kommer fr�n Katthemmet Kompis hemsida.

Foto: R�ddningstj�nsten

�

Brandh�rjade Katthemmet Kompis beh�ver din hj�lp!

Sun, 10 Jan 2010 17:33:17 GMT

P� �rets f�rsta dag n�s vi av den tragiska nyheten att Katthemmet Kompis har brunnit ned. Katthemmet ligger i Sm�l�ndska Nybro och drivs av �kta makarna Maritha och Sonny. Nu p�g�r en insamling f�r att Katthemmet ska kunna byggas upp igen. Var med och hj�lp till du ocks�! Inget bidrag �r f�r litet eller f�r stort! Katthemmet beh�ver �ven hj�lp med andra saker. L�s mera i denna uppdaterade artikel.

Det var under ny�rsdagen som branden uppstod. En brand som skulle komma att �del�gga hela katthemmet. Orsaken till branden �r �nnu inte klarlagd. Byggnanden som katthemmet �r inhyst i brann ned till grunden.�F�rr�det d�r all kattmat f�rvarades blev ocks� totalf�rst�rt.�I skrivande stund (16/1) har 37 katter� r�ddats. En katt fick avlivas d� den var s� sv�rt skadad. En katt verkar tyv�rr ha blivit offer f�r en r�v i omgivningarna. Det �r �nnu oklart hur m�nga katter som omkom i branden och hur m�nga som sprungit till skogs.�Under dagarna som g�tt sedan branden har flera katter f�ngats in och ytterligare�tv�setts i omr�det.�Just nu vistas katterna i en liten�stuga som finns p� g�rden.

Katthemmet f�re branden

Katthemmet efter branden

H�r kan du se ett�inslag fr�n TV4 om branden.

Hur du kan st�dja katthemmet Kompis

Du kan st�dja Katthemmet Kompis med penningg�vor via f�reningens Plusgirokonto 35 74 82-9

Kontakt med katthemmet f�rmedlas av Jenny och Carola:

Maila till Jenny: jenny@katthemmetkompis.se
Maila till Carola: carola@katthemmetkompis.se

Ni som har n�got ni kan�sk�nka�av det katthemmet beh�ver maila d� i f�rsta hand till Jenny.

Det p�g�r �ven auktioner till f�rm�n f�r Katthemmet p� Tradera & KKS hemsida.

Fr�n denna adress. kan du ladda hem bloggar om insamlingen.

Den 15/1 har det kommit in 218 420 kr i penningg�vor till Katthemmet Kompis. Kattmat, medicin och andra tillbeh�r har�anl�nt eller �r p� v�g fr�n landets alla h�rn.

Foto: R�ddningtj�nsten

Om Katthemmet Kompis

Katten Kompis som gett�katthemmet sitt namn

Katthemmet Kompis har bedrivit verksamhet sedan juni 2003. I lokalerna finns�plats f�r upp till 40�katter. Under �rens lopp har flera hundra katter f�tt hj�lp att hitta nya hem.

Katternas lekrum

P� katthemmet r�der en mycket g�stfri st�mning och katterna som bor d�r f�r den b�sta sk�tsel som t�nkas kan. Bes�kare �r alltid v�lkomna efter avtalad tid.

Katthemmet Kompis vann Hittekatter iFokus utm�rkelse M�nadens Katthem mars 2007.

Alla foton i artikeln kommer fr�n Katthemmet Kompis hemsida.

�

Hj�lp Brandh�rjade Katthemmet Kompis

Thu, 07 Jan 2010 09:59:44 GMT

Det var under ny�rsdagen som branden b�rjade. En brand som skulle �del�gga hela katthemmet. Orsaken till branden �r �nnu inte klarlagd. Byggnanden som katthemmet �r inhyst i brann ned till grunden.�F�rr�det d�r all kattmat f�rvarades blev ocks� totalf�rst�rt.�I skrivande stund har 32 katter� r�ddats. En katt fick avlivas d� den var s� sv�rt skadad. Det �r �nnu oklart hur m�nga katter som omkom i branden och hur m�nga som sprungit till skogs.�Under dagarna som g�tt sedan branden har flera katter f�ngats in och ytterligare�3�setts i omr�det.�Just nu vistas katterna i en liten�stuga som finns p� g�rden.

Stora rastg�rden med katthemmet i bakgrunden

Katthemmet efter branden

�

Hur du kan st�dja katthemmet Kompis

Du kan st�dja Katthemmet Kompis med penningg�vor via f�reningens Plusgirokonto 35 74 82-9

Kontakt med katthemmet f�rmedlas av Jenny och Carola:

Maila till Jenny: jenny@katthemmetkompis.se
Maila till Carola: carola@katthemmetkompis.se

Ni som har n�got ni kan�sk�nka�av det katthemmet beh�ver maila d� i f�rsta hand till Jenny.

Det p�g�r �ven auktioner till f�rm�n f�r Katthemmet p� Tradera & KKS hemsida och lotterier p� Hittekatter iFokus.

Den 6/1 har det kommit in 103 260 kr i penningg�vor till Katthemmet Kompis. Kattmat, medicin och andra tillbeh�r har�anl�nt eller �r p� v�g fr�n landets alla h�rn.

Foto: R�ddningtj�nsten

�

Om Katthemmet Kompis

Katten Kompis som gett�katthemmet sitt namn

�

Katthemmet Kompis har bedrivit verksamhet sedan juni 2003. I lokalerna finns�plats f�r upp till 40�katter. Under �rens lopp har flera hundra katter f�tt hj�lp att hitta nya hem.

Katternas lekrum

P� katthemmet r�der en mycket g�stfri st�mning och katterna som bor d�r f�r den b�sta sk�tsel som t�nkas kan. Bes�kare �r alltid v�lkomna efter avtalad tid.

Katthemmet Kompis vann Hittekatter iFokus utm�rkelse M�nadens Katthem mars 2007.

Alla foton i artikeln kommer fr�n Katthemmet Kompis hemsida.

�

Denna och andra bloggar kan du ladda ned fr�n denna adress.

Hj�lp Brandh�rjade Katthemmet Kompis

Tue, 05 Jan 2010 17:04:09 GMT

Stora rastg�rden med katthemmet i bakgrunden

Hur du kan st�dja katthemmet Kompis

Du kan st�dja Katthemmet Kompis med penningg�vor via f�reningens Plusgirokonto 35 74 82-9

Kontakt med katthemmet f�rmedlas av Jenny och Carola:

Maila till Jenny: jenny@katthemmetkompis.se
Maila till Carola: carola@katthemmetkompis.se

Ni som har n�got ni kan�sk�nka�av det katthemmet beh�ver maila d� i f�rsta hand till Jenny.

Det p�g�r �ven auktioner till f�rm�n f�r Katthemmet p� Tradera & KKS hemsida och lotterier p� Hittekatter iFokus.

Den 6/1 har det kommit in 103 260 kr i penningg�vor till Katthemmet Kompis. Kattmat, medicin och andra tillbeh�r har�anl�nt eller �r p� v�g fr�n landets alla h�rn.

Foto: R�ddningtj�nsten

�

Om Katthemmet Kompis

Katten Kompis som gett�katthemmet sitt namn

�

Katthemmet Kompis har bedrivit verksamhet sedan juni 2003. I lokalerna finns�plats f�r upp till 40�katter. Under �rens lopp har flera hundra katter f�tt hj�lp att hitta nya hem.

Katternas lekrum

P� katthemmet r�der en mycket g�stfri st�mning och katterna som bor d�r f�r den b�sta sk�tsel som t�nkas kan. Bes�kare �r alltid v�lkomna efter avtalad tid.

Katthemmet Kompis vann Hittekatter iFokus utm�rkelse M�nadens Katthem mars 2007.

Alla foton i artikeln kommer fr�n Katthemmet Kompis hemsida.

�

Denna och andra bloggar kan du ladda ned fr�n denna adress.

Katthemmet Kompis Brandh�rjat - Akut hj�lpbehov

Fri, 01 Jan 2010 18:22:30 GMT

P� �rets f�rsta dag n�s vi av den tragiska nyheten att Katthemmet Kompis har brunnit ned. Katthemmet ligger i Sm�l�ndska Nybro och drivs av �kta makarna Maritha och Sonny. Var med och hj�lp katthemmet i denna sv�ra stund!

Det var under ny�rsnatten som branden b�rjade. M�nga katter har r�ddats, n�gra har�sprungit till skogs i paniken som utbr�t. Det �r ingen som i nul�get vet hur m�nga katter som har omkommit. I skrivande stund p�g�r fortfarande eftersl�ckningsarbetet. Orsaken till branden �r �nnu inte klarlagd. Byggnanden som katthemmet �r inhyst i tros vara totalf�rst�rd. F�rr�det d�r all kattmat f�rvarades �r ocks� brandh�rjat. Katthemmet Kompis �r d�rf�r i akut behov av kattmat.

�� Stora rastg�rden med katthemmet i bakgrunden

Du kan st�dja Katthemmet Kompis med penningg�vor via f�reningens Plusgirokonto 35 74 82-9

Katthemmet �r i akut behova av kattmat. Om du bor i n�rheten av Nybro och har m�jlighet att sk�nka kattmat kan du kontakta: jenny@katthemmetkompis.se�eller skriva en kommentar i diskussionstr�den h�r nedan.

Om Katthemmet Kompis

��

Katten Kompis som gett�katthemmet sitt namn

�

Katthemmet Kompis har bedrivit verksamhet sedan juni 2003. I lokalerna finns�plats f�r upp till 40�katter. Under �rens lopp har flera hundra katter f�tt hj�lp att hitta nya hem.

�� Katternas lekrum

P� katthemmet r�der en mycket g�stfri st�mning och katterna som bor d�r f�r den b�sta sk�tsel som t�nkas kan. Bes�kare �r alltid v�lkomna efter avtalad tid.

Katthemmet Kompis vann Hittekatter iFokus utm�rkelse M�nadens Katthem mars 2007. �

Alla foton i artikeln kommer fr�n Katthemmet Kompis hemsida. �

Gott Nytt �r till er alla!

Thu, 31 Dec 2009 13:58:32 GMT

Det gamla �ret l�mnar oss med sina minnen, b�de p� gott och ont. 2010 ligger framf�r oss som ett oskrivet blad. L�t oss hoppas p� goda tider f�r oss alla. B�de m�nniskor och katter. I den kalla midvinternatten, som nu r�der, g�r tankarna s�rskilt mycket till alla heml�sa katter som g�r d�rute och fryser. Vi p� Hittekatter iFokus �nskar alla medlemmar p� sajten och katter i hela landet ett riktigt Gott Nytt �r!

En tradition den h�r tiden p� �ret �r att avge ny�rsl�ften. Har du n�gra tankar p� s�dant som skulle kunna g�ra tillvaron b�ttre ur Hittekattsynpunkt?

Som sajtv�rd f�r Hittekatter iFokus har jag f�ljande ideer/tanker/�nskem�l vad g�ller sajten under 2010-talet:

F� till st�nd landsomfattande�kastreringskampanjer.
Jobba mera med kattstatus f�r ett b�ttre kattliv.
F� till st�nd flera projekt enligt TNR-metoden.
�ka ansvarstagandet hos landets katt�gare.
F�rb�ttra och f�rst�rka samarbetet p� sajten.
L�gga mer tid p� kreativa�id�er och konstruktivt arbete.
L�gga mindre tid p� destruktiva tr�tom�l och energislukanden br�k.
V�rna om en trivsam anda p� sajten som alstrar positiv energi. (Det g�r gott b�de f�r katterna och oss sj�lva)

�

Foto: Katzuki, Lilla Juni som blev 2:a i Hittekatter iFokus Lussekatt 2009.

Vi s�ker ett hem!

Fri, 25 Dec 2009 17:02:23 GMT

P� den h�r sidan kan alla l�gga in katter som beh�ver ett st�dhem eller ett permanent hem. H�r finns det bara katter som inte har ett hem, tex kolonikatter. Den h�r artikeln ska vara en ren f�rmedlingstr�d. Alla kan l�gga in en katt, privatpersoner men ocks� katthem/kattf�reningar.

Men det finns n�gra krav:

Katten ska inte ha ett permanent hem, dvs den ska fortfarande leva ute eller bara vara tillf�lligt intagen. Undantag �r akuta vanv�rdskatter.
Beskriv katten s� bra som m�jligt. K�n, �lder, h�lsan osv.
Var finns katten nu?
Finns n�gon f�rening bakom (veterin�rkostnader, inf�ngningshj�lp osv).
Ev. pris f�r permanentf�rmedling.
Infoga en bild av katten (om det �r m�jligt).
Det ska vara ett inl�gg f�r varje katt.

Medarbetare p� hittekatter har r�tt att �ndra eller ta bort ett inl�gg. Pma en medarbetare om katten har f�tt ett hem d� kan vi ta bort inl�ggen.

OBS!!! Inga kommentarer �r till�tna av andra medlemmar. OBS!!! De blir borttagna. Det h�r ska vara en ren f�rmedlingstr�d som ni kan tipsa andra om.

Hoppas vi tillsammans kan hj�lpa n�gra katter att f� ett hem!

�r du intresserat av en katt maila den som skrev inl�gget.

�r katten f�rmedlad var sn�ll och pma en medarbetare s� att inl�ggen kan tas bort. Listan �ver alla medarbetare finns under "Om sajten".

Annonsen kommer att tas bort efter 3 m�nader om inget annat meddelas fr�n den som startar tr�den.

Text�& Bild: Alexej

God Jul och Gott Nytt �r!

Sun, 20 Dec 2009 14:33:07 GMT

Vi p� Hittekatter.ifokus �nskar alla medlemmar ett gott nytt �r!

Samtidigt vill vi passa p� att tacka er alla f�r det �ret som har g�tt, och vi hoppas alla att �ven n�sta �r blir ett �r d� m�nga heml�sa katter kan r�ddas.

�

Artikelbilden �r l�nad av Cerrolyn som vann lussekattst�vlingen 2009.

Ta bort fl�ckar p� ett effektivt s�tt

Sun, 06 Dec 2009 20:51:50 GMT

Som katt�gare f�r man r�kna med att n�gon g�ng hitta kr�kp�lar efter h�rbollar, eller f� urin- eller avf�ringsfl�ckar. Jag har sj�lv en katt som kr�ks v�ldigt ofta i perioder p� grund av h�rbollar som ska upp.

Ofta prickar hon in mattorna, vilket har gjort att jag f�tt testa mig fram f�r att hitta bra metoder att f� bort fl�ckarna. N�gon enstaka g�ng n�r mina katter varit neds�vda efter ingrepp, eller om badrumsd�rren varit st�ngd, s� har det h�nt olyckor utanf�r l�dan vilket gjort att jag �ven�provat att ta bort s�dana fl�ckar. Jag vill g�rna dela med mig av det som fungerat f�r mig, och f�rhoppningsvis kan n�gon annan ocks� ha nytta av det. Dock kan jag inte garantera n�got eller ta ansvar f�r slutresultatet f�r n�gon annan.

Den metod som jag tycker fungerar b�st �r att anv�nda �Alsolsprit eller Dax Ytdesinfektion Plus, vilka b�da finns att k�pa p� apoteket. Dax Ytdesinfektion Plus finns bakom disk, s� man f�r be personalen att h�mta en s�dan flaska. Alsolsprit st�r dock i hyllorna.

Alsolsprit best�r av Aluminiumacetotartrat, etanol, �ttiksyra och vatten. Dax Ytdesinfektion Plus best�r av Isopropylalkohol. Alsolsprit anv�nds som uttorkande medel vid v�tskande s�r eller eksem och Ytdesinfektionsmedel anv�nds f�r att reng�ra och desinfektera ytor. B�da medlen har jag god erfarenhet av d� det g�ller att avl�gsna fl�ckar utan att det blir m�rken efter�t. (Dax Ytdesinfektion �r ett �verl�gset f�nsterputsmedel ocks�!)

Har man �ttiksprit hemma s� kan man �ven anv�nda det, �ven om jag personligen tycker att det luktar f�r illa och inneb�r extra jobb med att f� bort lukten efter�t, det �r inget jag rekommenderar s�ledes.

�

Madrasser/dynor

F�rst tar jag bort s� mycket jag kan av fl�cken med en svintosvamp, hett vatten och lite reng�ringsmedel. Jag brukar anv�nda Ajax reng�ringsmedel. N�r det �r gjort tar jag Alsolsprit eller Dax Ytdesinfektion Plus och dr�nker in fl�cken gener�st med medlet. Fl�cken ska vara rikligt indr�nkt och d�refter l�ter jag det sj�lvtorka. L�t inte barn eller djur komma i kontakt med fl�cken n�r den �r indr�nkt i s� stark alkohol. Under tiden som fl�cken torkar l�ser alkoholen upp urinens molekyler (eller kr�ket, avf�ringen) och till slut n�r det har torkat s� finns varken n�gon lukt eller fl�ck kvar.

Om man har �terkommande problem med att kattfl�ckar hamnar p� just madrasser eller dynor i f�t�ljer eller soffa, s� kan man skydda madrassen med presenning tills man l�st orsaken bakom kattens beteende. Har man l�stagbar kl�dsel p� f�t�ljer och dynor s� kan det vara en god id� att kl� in innerdynorna med kl�dp�sar av plast och tr� p� kl�dseln ovanp�. Plasten skyddar s� att fl�cken inte g�r ner i skumgummit, och det �r bara att tv�tta kl�dseln i tv�ttmaskinen ifall en olycka har skett.

Mattor�

Fl�ckar p� mattor angriper jag p� samma s�tt som med madrasser. Jag tar bort s� mycket av fl�cken som m�jligt med svintosvamp, hett vatten och lite reng�ringsmedel. Jag anv�nder Ajax reng�ringsmedel. N�r allt synligt �r borttaget s� dr�nker jag in fl�cken i Alsolsprit eller Daxs Ytdesinfektion Plus och d�refter f�r fl�cken sj�lvtorka. F�r att skydda golvet under behandlingen kan man vika n�gra frott�handdukar och l�gga under. Handdukarna g�r ocks� att det blir luft mellan mellan golv och matta och mattan torkar mer effektivt. F�r att hindra att barn och katter i hemmet inte ska kliva i det bl�ta kan man l�gga en frott�handduk �ver fl�cken f�r att markera omr�det, alternativt st�lla en upp-och nerv�nd hink �ver fl�cken. Anv�nd den metod som passar din familj b�st.

De mattor jag tagit bort fl�ckar p� �r trasmattor,�gummerad g�ngmatta, sisalmattor och en handtufsad vardagsrumsmatta. Prova dig fram f�rsiktigt n�r du tar bort fl�ckar p� dina egna mattor.

Kl�der

Jag har provat att anv�nda Dax Ytdesinfektion Plus och Alsolsprit� p� n�gra bomullskl�der i olika f�rger, och det har fungerat utan att medlen har blekt tygerna. Men jag r�der alla att vara f�rsiktiga och prova p� en bit som inte syns innan ni testar sj�lva.

Katter som g�r utanf�r l�dan

F�r dig som har en katt som g�r utanf�r l�dan rekommenderar jag artikeln Katter som bajsar eller kissar utanf�r l�dan.

Av Gisele

www.kattstatus.se

Fotot�vling; Lussekatt 2009

Sat, 21 Nov 2009 22:55:57 GMT

Nu b�rjar det lacka mot jul och det �r dags f�r Hittekatter iFokus traditionsenliga fotot�vling Lussekatt. Alla medlemmar kan nu vara med och utse vinnaren. Omr�stningen p�g�r till och med den 13 december

H�r �r reglerna f�r t�vlingen:

Alla medlemmar p� n�gon av IFokus sajter, f�rutom Jurymedlemmarna, kan delta.
Du t�vlar genom att l�gga in en bild av den katt som du vill ska bli Lussekatt. Bilden l�gger du in i diskussionstr�den, som h�r till denna artikel.
Varje medlem kan l�gga in 3 bilder.
Du m�ste �ga upphovsr�tten till bilden du t�vlar med eller ha �garens tillst�nd.
T�vlingen st�nger f�r inl�mning av bidrag den 30/11 kl. 24:00.
En s�rskild jury v�ljer ut vilka 10 bidrag som ska g� vidare till omr�stning.
Omr�stningen �ger rum �ppet p� sajten och alla medlemmar i iFokus kan vara med och r�sta.
Omr�stningen st�nger den 13/12.
Den bild (katt) som f�r flest r�ster blir �rets Lussekatt och vinner pris. (ett exemplar av boken "Simons katt", av Simon Tofield, tv�an och trean f�r Plus-medlemskap som Brombergs Bokf�rlag sponsrat oss med)

�

Brombergs bokf�rlag AB/B�cker

De andra katterna som blivit uttagna till omr�stningen ing�r i Hittekatters Lusset�g med Lussekatten i t�ten.
Vinnaren och Lucia t�get publiceras i en egen artikel p� HittekatteriFokus

2008 �rs Lussekatt

Hugo Boss� foto: Kat08ja

2007 �rs Lussekatt

�Huskatten Kaiser av Kolm�rden�� Foto: H. Sukis

2006 �rs Lussekatt

�ngla�� foto: Engla

D�lig mage = Giardia?

Fri, 20 Nov 2009 01:09:26 GMT

Efter en diskussion jag hade med en v�n om kattens sjukdommar diskuterades mycket, samt att vi kom in p� heml�sa katter och d�liga magar som jag t�nkte jag skulle ber�tta lite mer om.

H�r p� sajten dyker det ofta upp problem med d�liga magar, som trots skonkost, veterin�rfoder�och allt efter konstens alla regler inte vill ge med sig.

Kom d� att t�nka p� Giardia intestinalis, som m�nga veterin�rer heller inte brukar t�nka p� att�testa�f�r om jag f�rst�tt det r�tt. Trots att den �r v�ldigt vanligt f�rekommande.

Giardia �r en parasit som lever p� tarmslemhinnan och hindrar tarmens normala funktion. Med kattens avf�ring kommer cystor av Giardia som smittar.

Unders�kningar visar att hela 50% av n�tkreatursbes�ttningar �r smittade med Giardia. Vilket betyder att en ladug�rdskatt som druckit ur samma vattenk�rl t.ex.�som en ko (eller annat smittat djur)�l�per stor risk att bli smittad av Giardia.

Denna parasit �r resistent emot v�ra reng�ringsmedel och desinfektionsmedel som vi vanligtvis anv�nder. Oftast visar sig parasiten p� unga djur, och var fj�rde katt som testas f�r Giardia visar positivt p� provet.

Giardia har p�visats hos flera olika djurslag, men d� detta �r en zoonos kan den �ven sprida sig till m�nniskan och vice versa.

Symptomen visar sig oftas genom �terkommande kraftig diarr� och viktminskning. Parasiten kan�upptr�da i samband med stress, ett pl�tsligt foderbyte eller andra magproblem. Allts� �r denna parasit v�ldigt l�tt�att missa och man tror den d�liga magen kan bero p� n�got annat.

F�r att f� veta om katten har denna parasit m�ste man antingen �ka till veterin�ren eller skicka ett avf�ringsprov till SVA. Ett avf�ringsprov hos SVA kostar bara ca 200-300 kr, medans veterin�r oftast�tar betydligt mer i avgift. Skickar man sina prover till SVA brukar svar komma p� mail 1-2 dagar efter att man skickat det (f�r mer information se www.sva.se ).

Att bli av med Giardia �r ganska simpelt. Man ger Flagyl eller Axilur i ett visst antal dagar i str�ck. Fem dagar med Axilur �r vad som ska kr�vas, men det finns �ven uppgifter ifr�n de drabbade att tio dagar i rad med Axilur ska vara b�ttre. Men det f�r man r�dg�ra med sin veterin�r om vad som passar just sin egen katt b�st efter dess kondition.

Efter att behandlingen �r avslutad tar man ett nytt avf�ringsprov efter fjorton dagar. Ibland m�ste djuret behandlas upprepade g�nger.

Ett litet till�gg i efterhand:

Om man har ett djur som testat positivt f�r Giardia, s� m�ste alla hush�llets djur genomg� behandling d� de kan b�ra p� parasiten utan att man m�rker det.

Hittekatter iFokus Sommarkatt 2009

Sun, 04 Oct 2009 11:42:28 GMT

Nu �r fotot�vlingen Sommarkatt 2009 �ver och vinnaren korad. �rets sommarkatt blev Bidrag Nr 2 "lata dagar" med katten Myra som ligger och solar sig hemma i tr�dg�rden. P� andra plats kom Bidrag Nr 6 "Kisse, kisse liten", p� tredje platsen Bidrag Nr 3 "Svindlande h�jder".

Fotot�vlingen Sommarkatt

Hittekatter iFokus utser varje �r �rets Sommarkatt. I 2009 �rs upplaga av fotot�vlingen var det 75 bidrag som t�vlade om titeln.

En jury best�ende av Sidentass, anebit, Naquita och Lena valde sedan ut vilka 12 bidrag som skulle g� vidare till den �ppna omr�stningen p� sajten. Ett tufft uppdrag som v�llade mycket huvudbry, gr�a h�r och tandagnissel. �rets startf�lt var n�mligen ovanligt starkt.

I den �ppna omr�stningen har sedan 98 medlemmar varit med och r�stat.

Vinnarna i ord och bild

P� f�rsta plats kom s�ledes Bidrag Nr 2 "Lata dagar" med katten Myra fotograferad av�Clarissa. Bidraget tog ledningen med en g�ng och beh�ll den sedan�omr�stningen igenom. Matte�Clarissa ber�ttar att Myra alltid ligger och sover p� det h�r avslappnande s�ttet. �

Grattis Clarissa och Myran! Det h�r var en riktig sommarkatt utifr�n ordets mest positiva betydelse. Som en av de r�stande utrycker det: "bilden utstr�lade en s� sk�nt avslappnad sommark�nsla"

�

P� andra plats kom Bidrag Nr 6 "Kisse, kisse liten":

�

Det �r kattungen Millan som tar sin f�rsta prommenad utomhus. N�got som inte f�ll den lilla damen helt i smaken. "Kisse, kisse liten v�rlden �r s� stor, s� stor.... " Forograf �r daeny.

�

P� tredje plats hittar vi Bidrag Nr 3 "Svindlande h�jder"�

Det �r kissen Nisse Lindell som �r p� uppt�cksf�rd i syrenbusken. Fotograf �r Katthusfarmor.

Fotnot: "Lata dagar" vann med 22 r�ster, "Kisse, kisse liten" kom p� andra plats med 17 r�ster och "Svindlande h�jder" kom trea med 14 r�ster. L�nk till tr�den med omr�stningen. L�nk till tr�den med alla 75 t�vlingsbidragen.

Nu �terst�r det en liten prisutdelning. Fotograferna bakom de vinnande bidragen ombedes kontakta sajtv�rden f�r utv�xling av adresser.

�

Hittekatter iFokus grattulerar vinnarna! Vill samtidigt tacka alla de andra 72 deltagarna i t�vlingen samt er som varit med och r�stat.

N�sta fotot�vling p� sajten blir Lussekatt 2009. Ocks� en av v�ra traditioner. F�r den som vill t�vla mera h�nvisar vi till Katter iFokus d�r det snart kommer att starta en Fotot�vling under temat "Kattgl�dje".

Hittekattens Dag den 6:e september

Tue, 01 Sep 2009 20:46:45 GMT

Hittekattens dag firas f�rsta s�ndagen i september. Det �r en ganska ny tradition som nu �ger rum f�r femte g�ngen. Dagen n�r alla hittekatter och katthem f�r st� i centrum. I �r infaller Hittekattens Dag den 6:e september. Flera katthem har �ppet hus p� Hittekattens Dag, det �r ocks� l�mpligt att g�ra en egen liten insats f�r de heml�sa katterna just den h�r dagen. Om inte annat t�nda ett ljus och sk�nka alla heml�sa kissar en extra tanke.

'Hittekattens Dag' var en id� som b�rjade ta form v�ren 2005 i webbgruppen Kattgruppen. F�rst vara det t�nkt som en dag n�r alla hittekatter skulle f� en f�delsedag. Id�n utvecklades efter lite diskussioner�p� andra forum. Det kom kloka f�rslag om att det skulle kunna bli en dag n�r alla katthem och hittekatter f�r st� i centrum. En dag som f�r en plats i almenackan och d�r vi alla hj�lps �t att sl� ett slag f�r huskattens st�llning. Med tiden skulle det ju faktiskt kunna bli n�got riktigt stort av det.

Grafik: Jenna-Gun

Vi hade lite olika f�rslag om vilken dag som skulle vara l�mplig. Efter att fr�gan varit uppe ytterligare en g�ng f�r diskussion�fastnade vi�f�r f�rsta s�ndagen i september.

Nu f�rs�ker vi h�lla den h�r diskussionen vid liv f�r att fylla Hittekattens Dag med inneh�ll. Alla ideer �r v�lkomna!!!

F�rsta Hittekattens Dag �gde rum s�ndagen den 4:e september 2005. Men denna f�rsta upplaga av Hittekattens dag hann inte f� s� mycket inneh�ll utan blev mera ett startskott inf�r det framtida arbetet. Under de efterf�ljande �ren�hade flera katthem �ppet hus och det b�rjade h�nda lite olika saker. Nu �r det�dags f�r 5:e upplagan av Hittekattens Dag som 2009 �ger rum den 6:e september.

P� Hittekattens dag 2006 hade G�teborgs Katthj�lp �ppet hus. P� bilden har en kattkoloni i G�teborg f�tt mat genom G�teborgs Katthj�lp.

Var med och forma Hittekattens Dag! V�lkommen att l�mna f�rslag och ideer f�r inneh�ll!

Ska du eller din f�rening g�ra n�got s�rskilt p� Hittekattens dag? Ber�tta om detta i�diskussionstr�den nedan. Hur t�nker du fira din/dina egna hittekatter?

H�r kommer n�gra�f�rslag p� vad du kan g�ra p� eller inf�r Hittekattens Dag:

Sk�nk pengar till ett katthem.
Skriva en ins�ndare till din lokala tidning om vikten av kastrering och ID-m�rkning.
S�tt upp lappar fr�n kattstatuskampanjen i din omgivning: Kattstatus f�r ett b�ttre kattliv�(Skrivs ut via l�nken). �
Best�ll tid f�r kastrering och ID-m�rkning av dina egna katter s� snart som m�jligt (om du har okasterade/om�rkta huskatter).
Inventera din omgivning�vad g�ller heml�sa katter.
T�nd ett ljus f�r alla heml�sa katter.

//Lena��